Det finns ett antal myter som präglar diskussionen, en är att vi har et elöverskott som medger en förtida avveckling av kärnkraften. SCB statistik talar i viss mån ett annat språk:
I Sverige finns det alltså vissa år ett elöverskott sett över hela året men alltid ett elunderskott på vintrarna. El är knepigt att lagra och produceras därmed i samma stund som den förbrukas. Detta innebär att en viss effektförbrukning på elnätet måste motsvaras av exakt samma effektproduktion (med mycket små avvikelser) om inte elnätet ska kollapsa. Strategin i Sverige är som vi såg i figurerna ovan att ha ett elöverskott på sommaren och ett elunderskott på vintern. Eftersom det hela tiden måste finnas exakt lika mycket effektproduktion som effektförbrukning (varken mer eller mindre) så motsvaras överskottet eller underskottet alltid av export eller import. Om vi som har som strategi att ha ett elunderskott på vintern måste vi alltså ha snälla grannar med mycket reglerkraft.
Sverige har tvingats nettoimportera el på årsbasis under fyra av de sex senaste åren bland annat på grund av problem med kärnkraften. Låt oss se fem år framåt i tiden och ponera att kärnkraften åter fungerar som den ska. Antag samtidigt att vindkraften producerar 10 TWh el per år (jämfört med 3,5 TWh 2010). Då kan vi ha följande situation:
Vattenkraft: 65 TWh ett år med normal tillrinning
Kärnkraft: 75 TWh vid 90 % drifttillgänglighet Vindkraft: 10 TWh årsproduktion antas. Till 2020 ska 20 TWh vindkraft vara utbyggt enligt politiskt uppsatta mål.
Konventionell värmekraft: 15 TWh (genomsnitt åren 2005-2010).
SUMMA: 165 TWh, vilket innebär ett överskott på årsbasis på åtminstone 15 TWh (antaget en förbrukning på 150 TWh. Förbrukningen de senaste åren har snarare varit ca 140. Det innebär alltså ett utrymme för större elexport eller större utrymme för att fylla vattenmagasinen.
Om vindkraften byggs ut och kärnkraften fungerar som den skall så kommer det alltså att finnas ett elöverskott på årsbasis vilket innebär att Sverige antingen kan exportera mer eller fylla vattenmagasinen på sommaren och importera mindre på vintern. Man ska dock notera att om exempelvis kärnkraften strular som den har gjort de senaste åren så vänds överskottet på årsbasis snabbt till ett underskott! Om man var en ansvarskännande beslutsfattare i energipolitiska frågor så borde man se till att det finns marginaler i systemet! Avsaknaden av marginaler i systemet är nämligen boven till de senaste vintrarnas höga elpriser.
Om vi sedan närmar oss basindustrin finns det även där myter, myter som det finns goda skäl att ifrågasätta. Basindustrin har historiskt varit och är fortfarande av stor vikt för den svenska ekonomin. Sektorn är betydelsefull i sig, men också indirekt i den meningen att många sidonäringar vuxit upp runt den. Ungefär 400 000 personer är direkt eller indirekt sysselsatta inom basindustrin i Sverige. Inom vissa utpräglade bruksregioner finns så mycket som hälften av sysselsättningen inom basindustrin. 400 000 personer utgör i runda tal åtta procent av arbetskraften men basindustrin står för 28 procent av exportintäkterna. Basindustrins andel av elförbrukningen, externa energikällor som olja för framdrivning av fordon etc, ligger på c.a 20 TWh eller en sjundedel av den totala produktionen.
Vad vill jag ha sagt? Basindustrin är idag kanske viktigare än någonsin för den svenska samhällsekonomin. Dess andel av exporten utslaget per anställd väger mycket tyngre än de gissningar som ledde fram till dagens energipolitiska avvägningar kommit fram till. Dessa bedömningar, som bland annat socialdemokraterna baserat sina beslut på, pekade i en annan riktning. Att den i allt väsentligt mindre elintensiva tjänsteproduktionen skulle svara för framtida exportintäkter.
Myten om elöverskott anser jag nu vara död och begravd. De som framgent hävdar att vi har ett elöverskott måste kunna styrka detta. SCB siffror pekar snarare i motsatt riktning, att vi har ett reellt elunderskott.
Jag emotser en frän, hård och saklig debatt om detta. Jag är inte överdrivet förtjust i kärnkraft men å andra sidan så måste hela debatten inkludera jobben och välfärden. Att inte inkludera dessa perspektiv är inte ansvarsfullt. Den kanske mest elintensiva delen av basindustrin står och faller med elpriset. I Hallstavik, där den enda basindustrianläggningen i Stockholms län finns, sysselsätts 600 personer vid Holmens bruk. Skulle Holmen besluta sig för att lägga ned bruket skulle kanske 900 jobb försvinna över natt. 900 jobb på en ort med 6 000 invånare motsvaras i en jämförelse kanske 120 000 arbetstillfällen i Stockholms stad. Ingen politiker av rang, oavsett partifärg, skulle tillåta det senare ske.
Jag vill se den socialdemokrat som gör mig sällskap på första maj och förklarar för Hallstaviksbon att de kan se sig i stjärnorna efter billigare el. Att vi kommer göra allt som står i vår makt för att ytterligare strypa tillgången på el för deras huvudarbetsgivare genom en dogmatisk, och oresonabel, inställning till tidens ting.
Någon frivillig?
Aktiefokus, Uppsats NE, Högberg, Ab, Ab2, DN, DN2, SvD, SvD2, SVT, SR, SR1, GP, GP2, Eskilstuna-Kuriren, TTELA.se, Hallands Nyheter, Hallandsposten, Göteborgs-Posten, Metro, Piteå-Tidningen, Dagens Industri, Affärsvärlden, Nyhet.nu, Sundsvalls Nyheter, Dagens PS, Metro, Ab 1, 2, 3, 4, Gotlands folkblad 1, 2, 3, Sydöstran 1, 2, Arbetarbladet,Sydsv, SVT 1, 2, Östran, Folkbladet, Dagens Arena 1, 2,Dagbladet, Piteå-tidningen, Norrländska socialdemokraten, Ab, SvD, DN,Expr, Tokmoderaten, Roger Jönsson, Martin Moberg, Peter Andersson, Thomas Böhlmark, Ulf Bjereld, ger en analys på SVTdebatt, SCB, Moberg igen,
