Sitter och går igenom nyhetsflödet en sista gång efter dagen. Jag kan konstatera ett antal saker efter den senaste veckan som är direkt kopplat till journalisternas prestation:

• Den samlade journalistkåren har i grunden haft dåliga eller mycket dåliga underlag för sin nyhetsbevakning. Det är, sammantaget, inte mycket som stämt i rapporteringen och de efterhandskonstruktioner som nu kommer i olika tidningar spretar högst väsentligt.
• Bottennappet kom under torsdagen då Stefan Löfvens mamma intervjuats i syfte att försöka få besked om sonens eventuella upphöjelse. Jag kan tycka att det knappast kan vara den politiska journalistikens stoltaste stund som inträffade då. Granska, och jaga, gärna de som söker ett förtroende. Granska och värdera de politiska utspelen som de kommer med. Men. Lämna deras familjer i fred. 

Nu verkar Stefan Löfvens mor vara en dam med humor men jag är inte säker på att mina anhöriga skulle tycka det var så positivt med ett koppel osnutna sensationsjournalister hängande över staketet. Sökande efter information som kanske inte ens mina anhöriga har tillgång till. Osmaklig journalistik, en publicistisk sed som har väldigt lite med takt och ton att göra. Jag anser att ryskans ”nekulturny” passar dessa journalister ganska bra. Okultiverat är en ganska bra översättning men i ordet finns även nyanser av djupt förakt för något som i dagens språk som mer hänvisar till ”white trash” och som inte följt med i ordets svenska översättning. ”Nekulturny” är det värsta du kan anklaga en Moskva- eller S:t Petersburgsbo för att vara vilket säger en del. Dessa städer är oerhört stolta över sitt kulturarv och att kalla någon för detta är som att gå fram och snyta sig i slipsen på den berörde.

I en sak kan jag nu tycka mig se att Håkan Juholt får rätt. Han sade att historien kommer att ge fler nyanser åt denna tid i den svenska politiska- och mediala historien. Men jag anser inte att historiebeskrivningen skall behöva vänta tjugo år. Jag är av uppfattningen att vi, politiska aktörer, och media bör inleda denna granskning redan nu. En vitbok och en uppförandekod bör bli resultatet. Med det vi sett, och ser, så kommer det inte bli lättare att hitta företrädare som bättre är förankrade i väljarkåren. Vanliga människor, med vanliga jobb, som inte har en hel stab till förfogande för mediaträning. Media av idag är högst delaktiga att skapa politiska monster med liten eller ringa koppling till samhället i övrigt.

Hela skiten och den mediala cirkusen kring svensk politik i allmänhet och journalisternas agerande i synnerhet är, ursäkta uttrycket, i linje med den djupare betydelsen av ”Nekulturny”.

Claes Krantz, Anna Vikström, Peter Högberg , Monica Green, HBT-sossen, Ola Möller, Jan Andersson Peter Johansson 1, Helena Ericson, Jonas Sjöstedt , Kristian Krassman, Unionen Opinion

SR 1, 2, 3, 4, SVT 1, 2, 3, 4, 5, 6, Ab 1, 2, 3, 4, LO-tidningen, SvD, Expr 1, 2, 3, 4 5 Ab 1 2 3, SvD, GP 1, 2, 3, 4, DN 1 2, 3, 4, 5, Sydöstran, Östran, Länstidningen, Dagens Arena, Värmlands folkblad 1, 2, Dala-demokraten 1, 2, Folket, Gotlands folkblad, Norrländska socialdemokraten 1, 2, Folkbladet, Piteå-tidningen, Västerbottens folkblad, Dagbladet 1, 2, 3, Arbetarbladet, Nyheter 24, Ab 1, 2, Veckans affärer, DN 1, 2, 3, 4, KvP, SvD 1, 2, Expr 1, 2, 3, SVT, SR, GP 1, 2, 3