Lyssnat på Håkan Juholts tal vid Folk och Försvar i Sälen. Den säkerhetspolitiska analys som han redogör för skiljer sig från gängse och tilltalar mig. Han har närmat sig tankebanor som jag sedan lång tid propagerat för, ett bredare anslag och att belysa hur områden som inte för dagen ser ut att ha säkerhetspolitiska kopplingar i allra högsta grad är säkerhetspolitik. Juholt tar upp som exempel hur han tidigare blivit utskrattad för att han på Folk och Försvar tagit upp Cyber-hot. Idag är det en naturlig komponent att debattera i en säkerhetspolitisk kontext. 

Men. Rent kvalitativt har jag en del att både lägga till och belysa. Lägga till, lägga tillrätta och belysa eftersom jag tyckte att Håkan Juholt gjorde väl stora språng för att få resonemanget att hänga ihop. Ytterst handlar säkerhetspolitik på makro-nivån om relationer mellan stabila statsbildningar. Stabila stater är själva grunden för en värld i fred, när stater blir instabila så påverkar det relationerna med sin omvärld. Medlen för detta som Juholt pekar på är riktiga men själva grogrunden hoppar han över. Emanuel Todd har belyst detta mycket väl i hans senaste stora verk ”After the Empire” där han pekar på barnadödlighet, läskunnighet och tillgången på rent vatten. Medlen att kunna mota Olle i grind blir därmed en god sjukvård, en god skola och en fungerande miljöpolitik. Juholt hade mycket väl kunnat peka på hur Sverige gått i bräschen för en mer handfast säkerhetspolitik genom SAK, Svenska Afghanistankommittén, verksamhet. Där de är verksamma så råder ett större lugn och stabilare samhällen. Dessa fokuserar på två komponenter: vård och skola. Håkan Juholts prestation i frågestunden var dock avsevärt mycket bättre när han fick agera utan manus.

Jag tycker tyvärr att talet inte nådde ända fram. Talet var lite för likt de tidigare han anfört och han tog en del onödiga genvägar för att plocka allmänpolitiska möjligheter att trumma in ett rent inrikespolitiskt budskap. Jag skulle i hans situation exemplifierat bättre hur vi ska agera inom ramen för OSSE och OECD för att kunna nå ut bättre med de stabiliserande åtgärderna. Annars? Godkänt, bäst av anförandena hitintills om vi bortser från Peter Hultqvists. Hultqvists klart bäst men så har han en annan roll än Håkan Juholt och skall därför bedömas utifrån den. De andra talarna, främst från Alliansen har inte imponerat så här långt men det innebär inte att jag är alltigenom nöjd.

Som före detta officer, som säkerhetspolitiskt intresserad och nu som student på ett masterprogram som fokuserar på Mellanösterns politiska utveckling så är mina krav rätt höga. Framför allt på en så kompetent försvarspolitiker som Håkan Juholt. Jag blev lite besviken, tyckte inte riktigt att han nådde ända fram. Bäst hitintills innebär inte att det är godkänt varför jag är bekymrad över hur turerna kring socialdemokratin kommit att utarma hela den politiska debatten i Sverige.



Aftonbladet, Moberg, DN,