Ett enigt verkställande utskott stöder partiledaren Håkan Juholt i hans beslut att sitta kvar. Det hävdade partisekreterare Carin Jämtin efter det sex timmar långa mötet.

- Det är en lång väg tillbaka, men vi är beredda att gå den vägen, sade hon.

Att Håkan Juholt skall sitta kvar tror jag är den enda möjliga vägen. Ingen partimedlem vill se en ”Berit Andnor 2.0” igen. Den valberedningsprocess inför valet av Håkan Juholt och Carin Jämtin som höll på slita sönder partiet inifrån och mer och mer utvecklades till en fars. Ingen socialdemokrat vill se detta upprepas.

Såväl Veronica Palm som Carin Jämtin säger nu att vi har en lång väg att vandra. Ja, vägen är lång men jag är inte säker på att Carin Jämtin förstått allvaret i organisationen. Inte om hon med ordet ”vi” menar hela partiorganisationen och alla medlemmar. Det var inte vi medlemmar som ”fuckade up”. Det var partiledningen, staben och partiordföranden. Min rädsla är att de inte inser allvaret i situationen.

Det finns skäl att vara orolig för att det nu kommer ut direktiv att vi ska bara prata politik. Det kommer inte gå. Av fler skäl. Dels är medlemmarna rätt trötta på att varje gång behöva klä skott för ledningens mindre begåvade manövrar. Morgan Johanssons utspel att Sverige skulle stå för en linje i integrationspolitiken som går stick i stäv med mänskliga rättigheter är en. Budgetfiaskot en annan och nu som toppen på allt en statsministerkandidat som, med 17 års riksdagserfarenhet, har svårt att läsa in andemeningen i bidragssystemen. Lägg då till att medlemmarna redan försökt prata politik sedan 2007 men motståndarna bara behövt hosta ”Toblerone” så förstår ni nog det omöjliga att få med sig medlemmarna när städjobbet nu skall börja.

Håkan Juholt, och VU för den delen, får nog räkna med att när ni säger ”vi” så är det just en begränsad skara som nu sätter sig och besöker landets alla kommuner inledningsvis. Och inte pratar politik utan ber uppriktigt om ursäkt för de påfrestningar deras svaga ledarskap lett till. Det var inte de 100 000 medlemmarna som grisade till det och gjorde livet surt att leva för den genomsnittlige medlemmen, det var vår partilednings ledarskap som gjorde backen brantare.

Inledningsvis förväntar jag mig att Håkan Juholt med handling visar att han förstått vilken soppa detta skapat. Jag vill vara tydlig med att att jag är en Juholt-man, har alltid varit och ville inte se hans avgång av fler skäl - främst politiska. Men. Han kommer behöva resa ensam inledningsvis, kanske tillsammans med väl valda delar av resten av ledningen. Många medlemmar kommer reagera som jag, de kommer förhålla sig avvaktande och en gång för alla vilja se att ord och handling är samma sak. Fyra års städarbete efter Mona Sahlins Toblerone gör vi inte om. Håkan Juholt får gå med kvasten själv i främsta ledet och svepa bort det egna skräpet. Beroende på hur länge ödmjukheten och viljan sitter i kommer bli avgörande på hur många som över tid gör honom sällskap.

Vandraren. Det gör ont men det går ändå..... det är just det som är ledarskapets baksida.





Martin Moberg, Veronica Palm, Socialdemokraternas pressmeddelande, Åklagarmyndighetens pressmeddelande, DD, Arbetarbladet, NSD, SVT 1, 2, 3, 4, GD, SR, Norran, GP, Allehanda, Nyheterna, Arbetarbladet, Dagbladet 1, 2, LT 1, 2, DD 1, 2, Folkbladet, Second Opinion, Sydsv, Folket, NSD, Nyheter 24, Sydöstran 1, 2, DN 1, 2, 3, 4, SvD 1, 2