Utrikes- och säkerhetspolitik: Israel och Palestina: En debatt med direkta felaktigheter stigmatiserar

on fredagen den 9:e september 2011

Skyttegravarna inför FN:s Generalförsamlings votering om erkännandet av Palestina som stat blir allt djupare. Inte sällan förskönar bägge sidorna historien, tolkar fakta på ett cyklopiskt sätt och tar allt oftare till direkta osanningar för att hävda sin sak. Ja, jag har tagit ställning men försökt göra det på ett balanserat sätt men vissa påståenden från de som vill stigmatisera den Palestinska folkviljan är helt enkelt både för grova och för vinklade för att jag inte skall reagera. Anna Ekström är en av de som medvetet omedvetet blandar bort korten. Alternativt är det omedvetet medvetet men resultatet är i varje fall detsamma.


Anna Ekström skriver följande på sin blogg och på Newsmill i ett genmäle till Carin Jämtin och Urban Ahlin:

Islamister och även en del panarabister och Palestinanationalister betraktar Israel som en judisk regim som påtvingats muslimerna, araberna eller palestinierna, beroende på vilken nationell identitet man utgår ifrån. Ser man det så blir det möjligt att göra uppror mot regimen som om den styrde över ens egen nation och ens egen mark.

Ekström menar i sitt vidare resonemang att denna tolkning, att Israel är en judisk stat, implicit är felaktig. Den som har fel i detta fall är dock Anna Ekström själv varför hela hennes resonemang faller platt till marken och hon urholkar på egen hand sin trovärdighet som röst i debatten. Varför? Hon, och alla andra som tvivlar, kan med viss fördel läsa innantill i den Israeliska konstitutionens portalparagraf och därmed kanske få en ledtråd till varför konflikten är så oresonlig.



Om vi till detta lägger till lagen om återvändande, där alla judar med dess närmaste anhöriga, har en rätt att immigrera till Israel som inte förbehålls andra trosinriktningar så kan vi sannolikt börja inse hur omvärlden i form av Israels grannar och inte minst den arabiska minoriteten i Israel och dess ockuperade territorier ser på saker och ting. Och handen på hjärtat du som tycker att just ”judisk stat” inte betyder så mycket, ponera att det stod följande i den svenska Regeringsformens första paragraf:


”Statsbildningen Sverige är en ateistisk stat och nationalhem för alla ateister som genom detta fullföljer sin historiska strävan om att själva forma sitt öde i enlighet med sin historia, sin tradition och kulturella arv”.

Ni får gärna byta ut ateist mot sekulär, kristen, andlig eller vad som helst så förstår ni hur exkluderande den Israeliska författningen och dess förarbeten med grundläggande värderingar detta är. I ett slag slås såväl Haagkonvention som delar av den fjärde Genevekonventionen i småsmulor.

All in all: Jag är inte på något sätt perfekt, jag har tagit ställning i denna konflikt vilket naturligtvis präglar mina argument och mitt perspektiv. Jag vill med detta inlägg åskådliggöra dels hur direkta felaktigheter riskerar att stigmatisera motståndarlägret och gräva de redan djupa skyttegravarna djupare. Men jag vill även på något sätt bringa rätsida i denna debatt som har ett oändligt antal facetter där det blir svårare och svårare att hålla reda på vem som har mest rätt. Enklare tycks vara att hålla reda på vem som gjort mest fel. En sak är dock klarlagd genom Israels konstitution oavsett vad såväl kritiker och försvarare – som Anna Ekstrom i detta fall – av Israel vill göra gällande. Israel är en judisk stat enligt dem själva. Inte mer, men inte heller mindre med allt vad det innebär.



Anna Ekström,  Newsmill (Samma inlägg av Anna Ekström igen), MiS1 (Om de mänskliga rättigheterna) , MiS2 (Om rätten till ett land och lagen om återvändande),  Urban Ahlin och Carin Jämtin på SvD Brännpunkt, AJE,  JPost, JPost2, Haartetz,
Related Posts with Thumbnails

Senaste inlägg

Socialförsäkring

Ledare och opinion

Utrikes- och säkerhetspolitik

Ekonomi

NetRoots

Mediekritik

Alliansfritt Sverige

Netroots valanalyser