Regeringen har då lagt sin budget, en budget med en prognos som inte bådar gott. Ska jag vara lite snäll så kan jag konstatera att äntligen tycks finansminister Anders Borgs prognoser gå i takt med samhällsutvecklingen. Anders Borg har annars haft en tendens till positivt önsketänkande vilket han även visade upp 2008. Jag ifrågasatte då en hel del av hans förmåga till omvärldsanalys och jag gör det faktiskt fortfarande. Anders Borg har en tendens att övertolka positiva signaler och undertrycka motsatsen och trots att han nu hamnat rätt så anser jag att han borde långt tidigare sett vart det bär hän. I länklistan längst ner kan du läsa vad jag ansåg 2008 om hans handlag i samband med finanskraschen. Att sedan regeringen väljer att satsa merparten på sänkt restaurangmoms är ett risktagande i den högre skolan, denna åtgärd är behäftad med en rad osäkerheter i de länder den prövats. Jag anser att det finns bättre stimuli, väl beprövade med positiva resultat, vilket jag skall försöka redovisa för.

Mina bloggkamrater kommer säkert vända ut och in på varje budgetpost men jag avser inte komma med ensidig kritik. Jag har som ambition att försöka beskriva hur jag skulle vilja se ett socialdemokratiskt alternativ. En aktiv oppositionspolitik. Med ett undantag, posten 6.1 respektive 6.2 i statsbudgeten – område ”Försvar”. Det är viktigt att poängtera att försvarets budget inte förstärks, det vi ser är endast en omfördelning av pengar. Skälet till detta är sannolikt de kostnadsökningar som våra internationella åtaganden föranlett och jag hade gärna sett en annan budgetteknisk manöver. Materielanslagen har en viktig roll att spela om regeringen förmår att se Sveriges industri- samt säkerhetspolitiska situation i ett vidare och framför allt - längre perspektiv.

Försvarsbloggaren ”Wiseman” skrev den 22 december 2009 ett blogginlägg om ”Peak Oil” som fler än bara försvarsintresserade bör ta del av. Han klär hela Sveriges dilemma i en begriplig kontext och här har Sverige faktiskt en ”upper hand” med en mycket innovativ försvars- och fordonsindustri. Genom riktade innovationsupphandlingar mot framför allt försvarsindustrin så har det tidigare visat sig att det innovativa moln som skapas kring produkter som tillfredsställer Försvarets behov generar stora positiva effekter på den övriga samhällsekonomin. Autoliv med dess ledande produktion av krock-kuddar är ett sådant exempel eftersom den sprängkapsel med tillhörande sensor som sitter i kudden är en direkt produkt av Bofors forskning kring granater med zon-rör och riktad sprängverkan. Autoliv startades 1967 och koncernen har idag 42 000 anställda i 32 länder. Jag vill se motsvarande riktade upphandlingar fokuserade på framdrivning och energiåtervinning för fordon. Teknikkunnandet finns redan och där har bland annat Hägglunds i Örnsköldsvik visat att de kan omsätta innovationer i fungerande teknik. Att den svenska ingenjörskåren har en innovativ förmåga bevisas även av att Preem lyckas utvinna diesel ur tallbarr. Tyvärr så ägs inte det patentet av svenska intressen eftersom privata investerare utomlands tidigt insåg potentialen i denna teknik. En minskning av materialanslaget visar att regeringen inte riktigt förstår sig på hur politiska beslut inom ett område rätt använt kan stimulera andra politikområden.

En investering i innovationsupphandlingar anser jag vara nödvändig och i allt väsentligt mer adekvat än en sänkning av restaurangmomsen. Vi måste kunna bygga för framtiden redan nu – trots konjunkturläge.

Vidare anser jag att vi sannolikt inte kommer bort ifrån permanentandet av ROT-avdraget inom överskådlig tid. Detta avdrag är i grunden ett konjunkturinstrument för att stimulera efterfrågan av inhemsk arbetskraft som hantverkare etc. i lågkonjunktur. Nu står vi där, och avdraget har med andra ord full legitimitet nu. Detta har visat sig fungera bra och jag skulle ta en hel del av restaurangmomspengarna och bygga vidare på detta avdrag men med ett antal villkor. Ett ROT-avdrag för framtiden måste ta in miljö- och energiperspektiven. En utbyggd veranda eller ommålat vardagsrum spar inte en enda watt, det gör däremot tilläggsisolering, luftvärmeväxlare och värmepumpar. Vi måste – i linje med vad Wiseman konstaterar – ställa om vår förbrukning av energi. Varje enskild watt som vi kan spara kommer dels vår basindustri till livs (som står för 27 procent av vår BNP och är vår enskilt viktigaste källa för exportintäkter) och kommer medverka till sjunkande priser på elmarknaden. Framtida ROT-avdrag skall med andra ord villkoras med en energibesparing samtidigt som jag anser att vi kan stimulera detta tillfälligt med ett dubblerat sådant under nämnda villkor.

Infrastruktursatsningarna anser jag även de vara i klenaste laget. Jag har tidigare skrivit om den nordiska triangeln och vill se satsningar som främjar handel och export i tillägg till persontransporterna. De infrastrukturinvesteringar som föreslås av Alliansen är att härleda till underhåll och konsumtion och är inte att se som en intäktsgenererande investering. Läs mer om hur jag bygger upp resonemanget i inlägget MiS2 (Infrastruktur) i länklistan nedan.

Avslutningsvis skulle jag gå vidare med en riktad skattesänkning till pensionärerna. Dessa har blivit, om jag tillåter mig att generalisera lite, en konsumtionssvag grupp där varje enskild 100-lapp extra kommer gå direkt till konsumtion och därmed stimulera produktionen lokalt. Tidigare jobbskatteavdrag har inte fått avsedd effekt framför allt i storstäderna där de istället kommit att elda på en redan alltför het bostadsmarknad. Ökat löneutrymme har spenderats på räntor för höjda lån samt importvaror som bilar etc. Hur vi kommer ur den rävsaxen har jag idag inga konkreta förslag på men kommer återkomma.

SvD, SvD2, AB, AB2, Expressen, Expressen2, DN, DN2, DN3, DI, E24, SR, SR2, SVT

MiS (2008 års budget), MiS2 (Infrastruktur), Wiseman (Peak Oil), Preem, Peter Johansson, Thomas Böhlmark, Peter Andersson, Krassman, Åsa Westlund,