Det blir stora förändringar i S-budgetmotionen efter missnöjet på riksdagsgruppens möte. Gruppledaren Carina Moberg förnekar dock att hon är i konflikt med partiets övriga riksdagsledning. Socialdemokraterna har lovat mer pengar till pensionärerna. Nu har Håkan Juholt och Tommy Waidelich kommit fram till en summa: 50 kronor i månaden.

– Det är för lite, säger före detta statsrådet Thage G Peterson, 78.

Statsvetarprofessorn och socialdemokraten Ulf Bjereld tror att den mediala pressen på att likt regeringen presentera nyheter ur budgeten vid flera tillfällen drabbar förankringsprocessen i S.

– Det är svårare för ett folkrörelseparti, som måste förankra politiken bättre, säger Bjereld.

Jag är djupt oroad och kritisk nu. Jag skall försöka sammanfatta min kritik där sannolikt inte många kommer undan men först måste jag förstärka vad jag tycker är bra i det som hitintills kommit fram ur (S) budget:

Trots mina invändningar om prioriteringarna av infrastrukturprojekt så kvarstår faktum att Håkan Juholts och Tommy Waidelichs budgetmotion har en helt annan – och progressiv – riktning än regeringens. Investeringar i infrastruktur ställs mot konsumtion av en billigare dagens rätt. Den socialdemokratiska inriktningen är beprövad med goda resultat emedan Alliansen spelar med osäkra kort till en hög kostnad. Kostnaden per jobb – om det nu blir några – ligger gott och väl på över en miljon styck om vi får tro finansministerns egna prognoser. Jag har inga problem att stå bakom budgetmotionen vilket jag varit klar med tidigare.

Men varför har vi då kommit dit vi kommit? Här kommer då min kritik mot riksdagsgruppen i allmänhet och dess ledning i synnerhet. Man läcker inte information under pågående budgetprocess. Skulle någon i ett börsbolag göra något ens i närheten av vad som skett skulle det sannolikt kunna ligga till grund för avsked ”by cause”, höga böter från börsen och ägarnas missnöje. Oavsett vad läckaget omfattade. De som läckt information har inte socialdemokratins bästa för ögonen och spelar bara ett spel där de egna maktpositionerna spelar någon roll. Och här vill jag vara tydlig till de som spelar detta spel - om de så har efternamn som börjar på Ö eller B eller M, inte bör tillåtas komma undan så lätt i framtiden.

Socialdemokratiska Arbetarepartiet är lika mycket mitt som det är ert. Ni kan inte, och ska inte, bete er med detta på det sätt som ni gör. Min medlemsavgift, och omsorgen om mig, är lika viktig som er medlemsavgift och omsorgen om er. Ni har inte visat någon insikt om detta och ser er själva som frälse. Det är ni inte, om ni inte förändrar ert synsätt och er attityd kommer sannolikt en och annan påminna er om detta.

Håkan Juholts och Tommy Waidelichs budget då? Jag finner ingen anledning att kritisera dess färdriktning från mitt perspektiv. Men. Såväl Håkan Juholt som Carin Jämtin har haft tillräckligt med tid på sig nu för att sätta sin bild av Sverige med en heltäckande första samhällsanalys. 180 dagar är mer än nog. Avsaknaden av samhällsanalys och målbild, om ens i dess mest preliminära form, gör att budgeten egentligen bara är några påsar pengar utkastade i det blå utan att vare sig medlemmar eller väljare kan se hur dessa passar in och leder oss rätt. Här har Håkan Juholt med partistyrelsen visat en senfärdighet som vi nu ser det yttersta priset för. Programarbetet måste igång. Nu.

Den kritik som nu luftas i media från enskilda – anonyma och därmed ganska fega – riksdagsledamöter (S) andas att vi är för långsamma att ”återställa ” A-kassa och pensioner. Återigen, reformutrymmet är 18 MDR SEK och den som tror, ja inbillar sig, att vi kan vrida tillbaka nivåerna i en enda budget med en stundande lågkonjunktur runt hörnet bör allvarligt fundera på sin förmåga att analysera samhället. Detta gäller i synnerhet de riksdagsledamöter som driver den linjen i (S) namn. Jag kan konstatera att så mycket pengar finns inte i hela världen att vi kan fortsätta med den gamla vanliga 1980-tals retoriken ”vi måste kunna göra både och”. Den retoriken andas såväl inkompetens som populism och jag kommer inte acceptera att våra företrädare hänger sig till den sorten stillatigande. Den andas SARS, Sentimentalt Arbetarromantiskt Syndrom, som är lika patetiskt, förlamande som dödligt om det skulle sprida sig i partiet.

All in all: Håkan Juholt, du har en del att rätta till och komma ikapp med som jag sökt beskriva. Men. Jag tror på dig, jag tror jag förstår hur du tänker med de första signalerna som budgeten omfattade. Investera oss igenom detta. Bygg vägar, järnvägar och bostäder samt låt den växande samhällsekonomin efter hand reglera de orättvisor som Alliansens politik orsakat. Alla kan inte få allt på en gång, det förstår vi. Du är på rätt väg, det är jag övertygad om, men börja för guds skull kommunicera din bild av Sverige och din vision av vad du vill.

Don´t back down.








Och så lite annat läsvärt med kopplingar till (S) och opinionen:


Media: SvD, Exp, Exp2, Ab, Ab2, DN, DN2, DN3,
Bloggat: Martin Moberg, Peter Andersson,  Johan Westerholm, Kent Persson, Mattias Lundbäck, Peter Högberg