Sverigedemokraternas kanslichef för riksdagsgruppen Mikael Valtersson misshandlades efter att Sverigedemokratisk ungdom (SDU) hållit ett torgmöte i centrala Norrköping på lördagseftermiddagen. En man har gripits misstänkt för brottet, uppger polisen.
Det är inte varje dag jag tar en (SD) eller (SDU) representants parti. Det är nog faktiskt genom åren andra eller tredje gången men tyvärr av samma skäl. Och det är inte (SD) eller (SDU) jag tar i försvar. Det är vår demokrati och i grunden vårt humanistiskt präglade samhälle. Inledningsvis vill jag understryka att (SD), (SDU) och alla dess värderingar utgör ett hot mot demokratin och ett humant samhälle. De står för exkludering och sortering av människor, att vissa är värda mer än andra för att de råkar vara födda med rätt hudfärg och rätt kulturell bildning. De har – enligt mitt förmenande – en syn på samhället som bäst hör hemma i historiens skräpkammare. Men likväl så har de en grundlagsstadgad, och moralisk, rätt att framföra sina åsikter utan att behöva vara rädda för våld eller hot om våld. Trots att deras idéhistoriska grund och därmed grundläggande idépolitiska plattform önskar ett annat samhälle så är varje röst som sympatiserar med dem en röst lika mycket värd som alla andras röster. En attack med våld, mot SDU i detta fall, som inte föregåtts av en fysisk attack och som grundar sig i att gärningsmannen – precis som jag – hyser äckel mot SD och SDU värdegrund, kan inte accepteras av oss som säger oss vara demokratins och pluralismens försvarare.
Det som gör mig ännu mer förbannad på det inträffade är att gärningsmannen var, om rapporteringen är korrekt, maskerad. Att inte våga stå upp med sin identitet är fegt i allmänhet och i sådana här fall i synnerhet. Det för dessutom med sig att de krafter som SD och SDU ytterst representerar nu kan börja legitimera två saker:
- Maskera sig själva
- Agera i enlighet med vad George W Bush menade var ett ”aktivt självförsvar”. Beväpna dig och attackera först, fråga sen.
Av denna anledning vill jag rekommendera alla de som funderar på dels vad jag menar, dels kanske börja föra fram att vissa åsikter skall förbjudas att lyssna på den norske författaren Karl Ove Knausgaard sommarprogram i P1. Han menar att vi kan endast förbjuda och straffa onda handlingar, vi kan aldrig – och får aldrig – sjunka så lågt att vi börjar förbjuda vad vi anser vara onda åsikter. Öppnar vi den dörren kommer vi snart att ha skapat oss ett samhälle som inte står kulturrevolutionens Kina, Stalins Sovjetunionen och Hitlers Tyskland långt efter.
Åsikter skall bemötas med välgrundade egna, våld däremot kan mycket väl mötas med adekvata tvångsmedel.
