En dag i juli landar planet i ett av värme dallrande Turkiet. Luften står still och orientens dofter slår emot honom när han lämnar flygplanet. Agent Rajraj smälter så diskret han kan in i folkmängden när han väl har torkat svetten ur pannan och rättat till slipsen. Han slätar med van hand ut skrynklorna på kavajslagen. Värmen besvärar honom och det kommer ta någon timme innan kroppen ställt om sig från flygplanets svala luftkonditionerade miljö till de lokala betingelserna. En sista kontroll av att det skyddande teflonlagret är intakt och vår agent är på väg.
Antalaya, denna ort med månglare, köpmän, turister , reseledare och nu hemliga agenter. En häxkittel av rykten och vilda nätter. Och nu, agent Rajraj. Hans första mål? Att undvika uppmärksamhet och röja det egentliga målet med sin vistelse och efter det återförenas med resten av sin agentcell. Han är, som alltid, ständigt beroende av ”S” som i sin central på högkvarteret i Rosenbad febrilt skall försöka leda motståndaren i fel riktning.
Agent Rajraj och ”S” känner varandra väl, trots att de är två så olika personer så agerar de som ett enda väsen. Den ene med hår, den andre utan, den ene med glasögon, den andre utan och så vidare. Ett samtrimmat vapen med förödande effekt för sina motståndare. Utan den ene är den andre både blind och döv, de uppskattar varandras närvaro och har genom åren utvecklat en i det närmaste telepatisk förmåga att lösa uppgiften. Det enda som stör agent Rajraj för stunden är att han, hur han än bär sig åt, inte kan sluta tänka på ”S” fula skor. ”S” är känd i vida kretsar för sina fula skor. Agent Rajraj har lärt sig leva med detta, han ser det i sina bästa stunder som en excentrisk detalj, men kan nu inte sluta vara irriterad över ”S” klädsmak. Sedan ”S” befordrades har han dessutom tappat mark och effektivitet. Befordran, initierad av Rajraj själv, innebar att ”S” även har agent Rajrajs kollegor att koordinera.
Agenterna ”Bävern”, ”Majoren” och ”Pastorn” har alla sina behov och ”S” kapacitet har inte visat sig räcka fullt ut, det senare har gjort Rajraj lika bekymrad som besviken. Kanske det blir bättre när ”Bävern” nu slutligen avpolleterats? Agent Rajraj fastnar vid den tanken för en stund med viss förnöjsamhet, ett sällsynt leende sprider sig över hans ansikte för en kort sekund innan han kommer på sig och slätar ut ansiktsdragen igen. Agent ”Bävern” har varit en nyttig och enkelt manipulerbar idiot som tjänat hans egna syften väl men var sak har sin tid. Hon är nu förbrukad. Hur han skall dominera och manipulera Bäverns efterträdare får bli en fråga för hösten men i detta är han full av förtröstan inför ”S” strategiska och manipulativa talanger. "Majoren" kan dock bli en hårdare nöt att knäcka. Rajraj och "S" anser att denne lilleputt till agent nu börjat ta sig ton mer än tillåtet. Irriterande men sannolikt hanterbart om "S" spelar sin trianguleringskonst rätt. "Pastorns" problem har aldrig varit större än att Rajrajs stödtrupper och mest lojala supportrar kommenderats ut med kryckor och rullatorer. Möjligtvis skulle Rajraj kunna önska att "Pastorn" skulle kunna stå på egna ben någon gång men än så länge känner Rajraj att det inte är så resurskrävande att avvara de kryckor han lånar ut vart fjärde år. Men även dessa frågor får dock anstå eftersom operation Antalaya nu är Rajrajs enda fokus. Utan vidare sentimentalitet rör sig nu Rajraj med raskare målmedvetna steg genom folkvimlet.
De senaste dygnen har varit hektiska. Händelser utanför ”S” och Rajrajs kontroll har lett till att deras uppdragsgivare krävt att Rajraj prioriterat om sina uppdrag. Detta är omöjligt. Operation Antalaya har planerats under alltför lång tid och att vika sig för sin uppdragsgivare skulle kunna leda till att uppdragsgivaren senare inser att de har möjlighet – ja till och med befogenhet - att ställa andra krav. Agent Rajraj är mån om bilden som ”S” fram till för ett år sedan skapat. Som den ofelbare och självklare auktoriteten på alla områden. Som en man som aldrig kan ifrågasättas. Agent Rajraj känner hur han får en lättare anspänning när han tänker på detta. Det omöjliga, att uppdragsgivaren skulle ställa krav, får helt enkelt inte ske i detta läge. Operation Antalaya får inte riskeras. Eller röjas. Inte till något pris. Operation Antalaya är en logisk konsekvens av den stora planen. Att ingen kan styra agent Rajraj. Operation Antalaya är, precis som alla andra operationer som ”S” och Rajraj planlagt alltigenom prestigefyllda operationer.
”S” har de senast dygnen slitit med att lägga ut villospår om var och i vilket syfte agent Rajraj nu försvunnit från radarn. Det såg under en period ut att lyckas. Men. Så händer det som inte får hända. ”S” får betala priset för sin arroganta ledarstil . Mer juniora tjänstemän på högkvarteret börjar nu sakta läcka små mängder av information till fiendens informationstjänst – media. Media har tidigare varit Rajrajs bästa förtrogne men har nu med tiden varit allt mindre samarbetsvillig. Rajraj och "S" har med viss frustration försökt få partnern "T" att via sina kanaler styra media men detta har inte lyckats. "T" mest seniore medarbetare har offentligt ifrågasatt Rajrajs känsloregister varför hela "T" lojalitet nu måste ifrågasättas. Rajraj funderar en hel del på detta och inser att om han vill ha lojala vänner i hans gebit får han sannolikt köpa en hund. Lita aldrig på någon.
Rajraj lyckas trots detta till slut nå hotellet där resten av hans cell nu sitter på balkongen till sviten. Resten av cellen består av hans egentliga överordnade, den fagra - och till skillnad från Rajraj sprudlande - "F" som dessutom klär mycket bra i motståndarens profilfärg rött, samt nästa generations fältagenter. Det är nu han upptäcker en reva i det skyddande teflonlagret på kostymen. Hur mycket av hans fasad har blivit kontaminerad? Hur mycket av hans fasad är skadad? Detta får ”S” rätta till, det måste han helt enkelt rätta till. Till sin fasa upptäcker nu Rajraj att en av hans närmaste förtrogna juniora och kommande fältagenter lagt ut information om vad de nu fokuserat på genom det sociala verktyget Twitter. Talisker. Att denne juniormedarbetare i sin oerfarenhet gjort detta är förståeligt men knappast förlåtligt. En paranoid känsla sprider sig nu genom Rajrajs hela väsen. Han inser nu att operation Antalayas egentliga syfte är avslöjat när han egentligen ville ge sken av något annat:
Semester.
Personerna och händelseförloppet som beskrivits kan ha, men behöver inte ha, några som helst förebilder. It is all in the eyes of the beholder.
