Peter Högberg leder mig in på tankarna om socialdemokratins tid är ute. Jag kommer till samma slutsats som honom, att nej – socialdemokratins tid är inte ute. Snarare tvärtom, det vi står inför är en tid där socialdemokratiska värderingar aldrig har varit viktigare. Strategiska vägval som innebär hållbar tillväxt, minskade kunskaps- och sociala klyftor har aldrig varit mer aktuella än nu. Vad som däremot kan vara frågan är om socialdemokratiska partiet är slut eller inte. Händelseutvecklingen i partiet, kanske bäst representerat av valberedningens och distriktens valhänta hantering av partiledarfrågan, är faktiskt skrämmande på många sätt. De är faktiskt bara symptom på något som ligger mycket djupare och om det vore en mänsklig varelse uppvisa allt detta så skulle säkert ett psykologbesök vara nödvändigt. Nu är partiet en juridisk person så vi bör angripa problematiken annorlunda.
Jag vevar tillbaka bandet lite, närmare bestämt till Förtroenderådet i december. Där – om inte förr – blev det uppenbart för mig att flera av dagens ledning valde att försvara sig bakom paragrafer i stadgarna och förbereda maktspel istället för att slåss för just socialdemokratiska värderingar. Socialdemokratin - i dess svenska tolkning – lider idag av att försvaras av en politisk organisation vilket innebär att politiken blir en organisatorisk, och inte ideologiskt eller idépolitiskt grundad, produkt. En organisation med egen logik och egna maktsfärer. En organisation som, likt alla organisationer, byggs av mer eller mindre goda viljor. För de som inte sett eller läst ”The corporation” så kan det vara värt en tanke att göra det.
Filmen belyser vår tids stora institution "företaget" och dess grepp på våra liv. Filmen tar termen juridisk person till sin logiska slutsats och låter ett företag genomgå psykoanalys i syfte att fastställa vad för slags person är detta företag. Filmen tar upp frågor om företagens ansvar mot samhället och demokratin, konflikt mot landets politik/policies, hållbar resursanvändning, produktplaceringar, åsiktspåverkan, reklamintäkter kontra nyhetsförmedling, med mera.
Jag anser inte att parallellen till (S) som partiorganisation är långsökt. Varje organisation skapar sin egen dynamik och det finns sannolikt inte speciellt många befattningshavare i någon organisation som är direkt manipulativa, maktcentrerade eller rent ut elaka. Men summan av alla dessa människors dåliga egenskaper givet de krav som finns från dess medlemmar eller ägare kan skapa en kultur – kalla det ondska i till exempel Shell:s fall i oljeutvinningens Afrika – men inte någon enskild individ eller aktieägare är så ond så att allt detta elände kan förklaras.
När nu Ibrahim Baylan helst av allt verkar vilja gömma undan främst de organisatoriska delarna av Kriskommissionens rapport i någon form av utredning om jag tolkade honom rätt så är det ett tecken på att parallellen håller. Det finns krafter – kanske inte Ibbe själv enskilt så mycket (jag uppfattar honom som mer en budbärare) – som verkar sammantaget för en konservering av organisationen. Den har helt enkelt glömt bort att den faktiskt har en annan uppgift men fokuserar på den kultur som medarbetarna och de förtroendevalda möter varje dag. Intriger, maktspel och ansvarslöshet som störs vart fjärde år när allmänna val skall hållas.
På så sätt tycker jag faktiskt att det var bra att vi förlorade två val i rad. Det gör det klart att socialdemokratiska värderingar faktiskt är mer aktuella än någonsin för framtiden. Men det har tyvärr inneburit att jag – och kanske fler med mig – börjat fråga oss om Socialdemokratiska Arbetarepartiet fortfarande är vuxen uppgiften att försvara dessa värden. Eller om annat, likt i ”the Corporation” har tagit över.
Partiet har efter hundra år utvecklat en egen logik, en logik som inte längre förmår försvara socialdemokratiska grundvärderingar. Slutsatsen? Den får ni dra själva, jag börjar sakta dra min och vad som krävs. Lite ligger det i vad min favoritfilosof Immanuel Kant säger om samhället.
”Människan är inte alltigenom god, men summan av alla människors goda egenskaper kan – om insikten och viljan finns - skapa en konstitution (regelverk) för att tvinga människan till godhet”
En utmaning att ta till sig. På kongressen den 25-27 kommer jag att ta mitt beslut om hur min politiska framtid skall te sig samt i vilket format och vilken kontext. Där kommer sannolikt en hel del upp till ytan för alla att beskåda och då vet vi nog om vad som kommer segra, värderingarna eller den organisatoriska logiken.
Bloggat: Martin Moberg
