Via Aftonbladet kan jag läsa mig till Prime och kanske främst Niklas Nordströms dubbla stolar. Det är inte alls ointressant att han sitter med i en av Kriskommissionerna samtidigt som han i sin yrkesroll har bland annat Svenskt Näringsliv som kund.  Eva Buskas avslöjande gör att vissa utspel och rörelser i partiet blir logiska och kan ge en förklaring till varför hela Kriskommissionens upplägg och leveranstakt känns så krystad och långsam.

Jag är både förvånad och inte förvånad över de sakförhållanden som redovisas. Det kanske mest remarkabla, och som kanske skulle kunna falla under allmänt åtal, är kartläggningen av personer och grupperingar. Att genomföra sådana kartläggningar och spara dessa på datorer är tillståndspliktigt enligt PUL, Lagen om Personuppgifter. Tillståndsgivande myndighet är i detta fall Datainspektionen.

Jag känner därför att Öppna Kriskommissionen är idag den enda kris- och idékontext som är värd epitetet oberoende. Prime - med Niklas Nordström - företräder en ideologisk motståndare, initiativet Eftervalsdebatt är enligt Harald Ullman själv finansierad av honom  (Harald är själv PR-konsult och har blodsband till Prime) och jag finner en viss oklarhet i var Arena står i denna kökkemödding av aktörer som agerar i en rent konklavisk tradition med slutenhet som värdeord. Nu hör jag till dem som gillar Arena och Eric Sundström och eftersom vi ska träffas på måndag så kommer jag ha tillfälle att be honom redovisa hur Arenagruppen förhåller sig till de idag kända aktörerna som Prime bland andra representerar.

Men helt klart är frågan om vem i hela världen man kan lita på relevant. Inte många visar det sig, inte många.