Via Martin Moberg kan jag se gårdagens kanske minst omdömesgilla politiker enligt min åsikt, socialdemokraten Morgan Johansson, i debatt med Maria Ferm (MP).  Jag föreslår att du ser klippet själv hos Martin men det är sällan jag skämts så mycket som nu för en av mina partikamraters agerande. I det närmaste total avsaknad av respekt för kongressbeslut och förankring bakåt till och med vitsordar Morgan att han tycker det är naturligt att ta diskussionen om utökade befogenheter nu när det är aktuellt och vissas nerver ligger utanpå huden. Han hade lika gärna kunnat ha en pin i kavajhållet istället för rosen där det stått att ”Jag är en populist”.

Det ät i sådana här fall jag är glad att världen tycks vara upp och ned. När såväl SÄPO-chefen Anders Danielsson som professorn Magnus Ramstorp nu manar till besinning  - i direkt kontrast mot Morgan Johansson - så känns det tryggt att ha seniora tjänstemän att luta sig mot när de som ser sig själva som politiska ledare helt och hållet tappar all sans och vett. Och det är i denna kontext jag nu kommer föra ett vidare resonemang kring vilka ledaregenskaper som nästa partiledare för socialdemokraterna skall besitta. Det är definitivt inte de som Morgan Johansson visar upp. Och inte de som Fredrik Reinfeldt besitter, statsministern har under de senaste fyra åren haft en osökt förmåga att bli osynlig så fort det vankas dåliga nyheter eller när hans medarbetare hamnat i blåsväder.

Nej, en ledare skall enligt min uppfattning ha en klar egen uppfattning om varthän vi ska som samhälle, samtidigt skall han eller hon kunna vara lyhörd för omvärldens krav och visa en lojalitet mot fattade beslut i demokratisk anda. Det senare är inte på något sätt i motsatsförhållande till den egna tydligheten. Han eller hon skall dessutom kunna visa upp en beslutsförhet och egenskaper som pålitlighet, god analytisk förmåga och gott omdöme. Han eller hon skall heller inte vara rädd för att ta konflikter direkt när dom uppstår istället för att tro att dessa läker med tiden. En god förmåga att hålla huvudet kallt i dessa lägen är även det meriterande egenskaper. Även medial genomslagskraft, förmåga att bryta igenom i alla former av medier, kommer att värderas högt.

Som ni ser så blir min slutsats att Morgan Johansson inte kan komma ifråga för arbetsuppgifter eller förtroendeuppdrag i likhet med vad ett partiordförandeskap för socialdemokraterna innebär. Min kravspecifikation kommer sannolikt diskvalificera även andra produkter av det politiska systemet. Produkter som är fostrade att vara konsensus- och kompromisslösningar utan egentlig lys- eller handlingskraft.

Men men, det är en annan process. Idag är jag främst rätt glad över att det finns omdömesgilla tjänstemän när politiker som Morgan Johansson rusar åstad i den fåfänga förhoppningen att han kan locka några röster till. Enligt min uppfattning så har Morgan  nu passerat ”bäst före datum” som politiskt föredöme och har med all önskvärd tydlighet visat omvärlden att han inte besitter de grundläggande egenskaper som en framtida partiordförande och statsministerkandidat skall ha.

Kanske är det så att vi fått två nya ”heta” kandidater till ordförandeposten i Anders Danielsson och Magnus Ramstorp nu. Dessa visar i alla fall upp ett i allt väsentligt mer omdömesgillt agerande och har bägge i sina CV:n vitsord som erfarna chefer och ledare. Utöver detta har de erfarenheter från andra verksamheter än de politiska partierna som sannolikt kommer kunna berika. 

Upp och ner är världen. Kanske är det så att jag ska nominera dessa herrar i brist på partiproducerade kandidater av godtagbar kvalitet om det nu är så att Morgan Johanssons bevisade kvaliteter visar sig vara någon form av norm.

Upp och ner är världen.

Annat: Alexandra Einerstam.