Jul

I survived Christmas 2010.

Kompletteringshandlingen blev ett tämligen misslyckat kapitel. Det som inte finns i skriftlig form finns inte när jag ska handla. Detta visade sig förödande då det kom att saknas såväl laxröra som julkorv på julbordet. Inte utan viss syra blev jag påmind om detta bohemiska, lätt vimsiga men charmiga, drag hos mig. Idag var det som sagt inte helt uppskattat.

Julbordet är annars en mycket märklig företeelse. Det lagas mat i timmar innan i mängder som kan utspisa en skyttepluton trots det endast är en bråkdel som skall äta av denna romerska orgie i mat. Vid tre tillfällen kallades jag in för att biträda men förvisades av någon anledning till de mer simpla göromålen som ta ut sopor, fylla diskmaskinen, skala potatis och hacka lök. Något som för övrigt är ett mysterium för mig är potatisens centrala position på alla jul- och smörgåsbord. Varför upplåta plats i magen för potatis när det finns så mycket annat att föredra?

Jul.

Med olika livshistorik och vuxna barn är det inte utan en viss möda att få ihop en dag som denna. Det är en av anledningarna jag smitit från den de senaste 30 åren så fort tillfälle yppats. Och idag bekräftades ånyo med vilken kraftansträngning alla nu ska staplas på varandra i olika konstellationer under ett fåtal timmar – inte utan ett behov av logistisk talang, improvisationsförmåga, målmedvetenhet, diplomati samt god känsla för slot-tider (det sista innebär att kunna identifiera exakt när det öppnar sig en möjlighet att smita).  Det vill säga alla de talanger som präglar en övermänniska. Jag är inte den människan. Jag misslyckades med det mesta men några segrar kunde jag räkna hem.

Efter enträget gnolande på ”Sjösala vals”, ”Sommar sommar sommar”  och andra slagdängor kom jag framåt eftermiddagen – strax innan julbordet på L att själv stå och nynna en av dessa.  När L kom på sig med att ha gått på detta resultat av min listiga och subversiva påverkan slog hon på TV:n och tvingade mig till att ha en julmässa MED BÖNER på under matlagningen som straff. Till saken hör att jag gick faktiskt ur kyrkan i somras och är beteckna som fullblodsateist….

Med tindrande ögon sade hon till mig att ”Du vet ju att jag är traditionell och på julafton är man snäll…..”. Jag tog mitt straff men kunde som sagt räkna hem en liten seger.

Jul

Nu hemma till slut efter dels klarat av julbordet men även efter att ha åkt till släktingar och lämnat över alla dessa julklappar som vi för flera år sedan officiellt avskaffat. Märkligt hur något som är avskaffat fortfarande finns kvar kan jag tycka. Men under en av dessa bilfärder kunde jag till slut räkna hem den yttersta segern av dom alla. Jag hörde ett svagt, men ytterst målmedvetet väsande från baksätet, ett väsande med en bestämdhet och målmedvetenhet som inte låter sig ruckas på i första taget.

”Nästa år blir det Cuba”

Så julen då? Ja, min blev som ni säkert kan räkna ut riktigt bra. Nu har det som heter julefrid infunnit sig, en julefrid som innebär att nästa år vid denna tid befinner vi oss på Cuba. Och jag, jag kommer då ånyo lyckats smita undan allt igen.

Därför, kära läsare:

En riktigt God Jul trots allt, inte bara sådär lagom god. Den blev riktigt god med facit i hand.

Julbloggat: Martin Moberg, Fritt ur hjärtat, Alliansfritt, Hagalundssossen, Roger Jönsson, Johan Westerholm, Röda Berget, Peter Högberg, Carl Bildt, Ebba von Sydow, Federley, HAX;Karin Berg, Kristina Alexandersson, Peter Andersson