Många skriver så här års profetior om nästa år vid den här tiden, det leder mig till att försöka mig på något liknande. Så, i ett försök att göra något som kan likna en Nostradamus-profetia så ska jag nu försöka mig på vad jag tror om vilka händelser som kommer prägla 2011.  Stort och i smått.

Socialdemokratin:

Vid extrakongressen kommer en ny partiledare väljas efter en kongress som stämningsmässigt kommer liknas i efterhand med ett besök i väntrummet på en tandläkarmottagning. Nödvändigt, föga lustfyllt och ingen vill egentligen vara där. Risken är överhängande att den valde partiledaren blir en kompromisskandidat och att hans eller hennes huvudfokus blir att hejda det fria fall som (S) befinner sig i. Den nya partiledningen kommer som helhet vara en övergångslösning som skall bädda för en totalt förnyad ledning 2013 då även riksdagslistorna inför valet 2014 formas. De senare kommer, om partiledningen under de närmaste åren lyckas, kunna spegla ett i grunden nytt ledarskap och att nästa stora partiledare då kan finnas i dessa listor.

De mörka moln som ändå finns på himlen är frågan om ”övergångsledningen” egentligen vill eller kan fortsätta reformera partiet. En ordförande gör ingen sommar och falangstriderna kommer att fortsätta – inte som höger/vänster utan mellan de som vägrar inse att samhällsstrukturerna har förändrats och de som vill se ett parti i takt med minst 40 procent av väljarkåren. Skulle de förra vinna, de som kan kallas för traditionalister, ser jag personligen mörkt på socialdemokratins framtid som tongivande dagsaktuell kraft i svensk politik. Då kommer (S) resultat 2014 hamna mellan 20 och 25 procent för att därefter i framtiden pendla mellan 12 och 20 som ett parti för enkom bidragstagare och de som lider av SARS, Sentimentalt Arbetar Romantiskt Syndrom. Tappet i sympatisörer kommer i sådana fall även tränga in i medlemsleden och vi kommer – om traditionalisterna ”vinner” se många av (S) socialliberaler att avsluta sitt politiska engagemang eller söka sig till andra plattformar.

Socialdemokratin kommer under 2011 endast vara synliga i sin oppositionspolitik på ett område, socialförsäkringarna. Tomas Eneroth har redan idag lyckats få med sig ett enat socialförsäkringsutskott (även de borgerliga partierna) som kommer att skicka en hemläxa till regeringen om översynen av regelverket för långtidssjukskrivna och han kommer sannolikt även under 2011 vara en av de få socialdemokratiska gruppledare, möjligen i sällskap med Ylva Johansson, i riksdagen som uppvisar något som kan liknas vid ett idépolitiskt framåtsyftande arbete från de som kallar sig vår partiledning. Övrig oppositionspolitik och idépolitiska utspel från ledande socialdemokrater kommer att präglas av mest gnäll, resonemang om skattetabeller, osäkerhet och omsorg om de egna positionerna.

Alliansen

Moderaternas segertåg fortsätter i opinionsundersökningarna och detta sätter sina spår i såväl riksdag som regeringskansli. (KD) parkerar sig någonstans runt två procent i samtliga undersökningar och många av de tidigare sympatisörerna återfinns i (M) emedan de sistnämnda börjar snegla på framför allt (SD).

(FP) är det parti som nu tydligast sätter upp en egen försvarslinje mot (M), de försöker driva sin egen linje men konflikten mellan de som ser makten som ett mål i sig – och vill överge kongressbeslut och partiprogram till förmån för taburetter i Rosenbad – och de som tänker mer självständigt blir uppenbar. I vissa riksdagsutskott kommer detta ses i form av utskottsreservationer eller utskottsbeslut som även (FP)-ledamöter driver mot sin egen regering.

Arbetslösheten

Biter sig nu fast på tio procent och kommer under mandatperioden tangera 12 procent beroende på räknesätt. Statsministern lanserar ånyo kreativa modeller för det senare. Alliansen kommer falla tillbaka i (M) politik och såväl statsminister som finansminister kommer börja sätta sitt hopp till dynamiska effekter i ekonomin. Dynamiska effekter som aldrig tidigare infunnit sig och inte heller nu kommer infinna sig.

För att finansiera passiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder säljer regeringen under perioden ut SAS samt återstående innehav i Telia. Alliansen kommer vara fortsatt passiva i stimulansen av industrin samt helt i avsaknad av politik för energi- och industriomställning.

Europa

Turkiet kommer under slutet av 2011 vända Europa ryggen. Redan idag behöver Europa Turkiet mer än Turkiet behöver Europa som brygga i handeln. Turkiet inser idag att framför allt Euro-zonen har sådana problem att ett EU-medlemskap sannolikt skulle hämma tillväxten varför de under 2011 kommer vända sig mot GCC och Asien som marknader och strategiska samarbeten.

Euron kommer närma sig katastrofens rand och Portugal är nästa land som kommer vara tvungna att ta emot mer EU-stöd, därefter kommer Italien. Spaniens  ekonomi är för stor för att ens ett samfällt EU ska kunna rädda undan en större kollaps. Tyskland riskerar att slitas isär då det nu finns en alltmer högljudd opinion mot såväl Tysklands lojalitet mot EU som de räddningsaktioner som Angela Merkel gått in i med finansiella medel. På hemmaplan får framför allt (FP) allt svårare att försvara sin förbehållslösa Europapolitik och marginaliseras ytterligare i regeringen och samhällsdebatten.

Afghanistan

USA:s tillbakadragningar av sina trupper under 2011 kastar stora delar av Afghanistan ner i en ny våldsspiral. Under slutet av 2011 tvingas fler länder ingående i ISAF att revidera tidigare planer för exit och en sammantagen exit, utan tanke på det Afghanska folkets säkerhet och vi kommer se de sista stridande förbanden lämna Afghanistan under 2012. Lars Ohly kommer att kunna skratta Carl Bildt rätt upp i ansiktet varje gång Utrikesnämnden sammanträder resten av mandatperioden. Vilket han kommer att göra i brist på andra glädjeämnen.

USA

Majoriteten av USA:s delstater kommer vid slutet av 2011 ha en sämre ekonomisk situation än Island – vissa kommer befinna sig i en rent ut sagt Grekisk situation och arbetslösheten kommer bita sig fast vid 12 procent. Under slutet av året briserar nästa bostadskris i USA med ytterligare konkursmässiga kreditinstutitioner som följd. USA:s statsbligationer kommer vid slutet av året få ett lägre kreditbetyg varför dollarn nu för första gången kommer ifrågasättas som världshandelsvaluta. Detta späs på eftersom USA inte kan komma tillrätta med vare sig statsskuld eller negativ handelsbalans.

Under senare delen av mandatperioden kommer den internationella handeln söka nya verktyg efter dollarns kollaps och en väg är valutakorgar med stora inslag av Indiska rupier och Kinesiska Yuan. Västvärldens ekonomiska, och i förlängningen monopolet på  den demokratiska definitionen, dominans och hegemoni kommer slutligen vara över vid utgången av 2014.

Ja, ingen rolig läsning kanske. Men tyvärr kan jag leda mina teser rätt långt med de källor som finns tillgängliga idag. Och jag själv då? Ja, om inte annat så kommer jag skriva en bok om hela kalaset vid tidens ände. Hur jag såg det, var jag såg det och hur tänkte jag. Men med i allt detta kommer jag, som den kontrafobiker jag är, att vilja vara.