Regeringsbloggare och Flashbacktrådar smutskastar och misstänkliggör nu Emelies bägge blogginlägg. Blogginlägg som nu blivit världsnyhet och ger eko långt bortom den svenska valrörelsen.

Vad jag reagerar starkast på är med vilken skenhelighet regeringsbloggarna nu försöker skruva bilden. En bild att det är ojuste av oss att lyfta fram verkliga fall som beskrivs spontant med alldeles verkliga människoöden där folk de facto far illa. Alliansen har gått från att 2006 ha ett individperspektiv till att bli systemförsvarare. Där systemet, med alla dess kostnadsställen och kostnadsslag, är överordnat människan. När till och med Statsministern säger att det inte finns några perfekta reformer utan att göra något åt det är det ett tecken på med vilken cynism och människokyla Alliansen förändrar samhället.

Och statsministern, som vi knappast sett röken av i debatten och som vänder journalister ryggen när frågorna blir för obehagliga, bara beklagar sig är det ytterligare tecken i skyn. Han beklagade sig 2009 över enskilda öden, han beklagade sig under våren 2010 och han beklagar sig fortfarande. Problemet är bara att det är ungefär det enda han gör.

Det finns en jurist i Alliansleden som pekar på att det vi ser hända hos alla dessa verkliga utsatta inte borde ske enligt gällande lagstiftning. Men trots denna lagstiftning händer det bevisligen. Igen och igen och igen. Och vad blir Alliansens motdrag? De försvarar systemet och beklagar sig samtidigt som de tycker att när verkliga människor beskriver sin vardag att det är smutskastning.

Men det krävs mer än så. För all denna klagan från Alliansen hjälper inte om vi ska hjälpa de utsatta. Det krävs en förändring.

Imorgon är det dags, i övermorgon kan det vara försent.


Emelie1, emelie2, Emelie3, Aftonbladet, Kulturbloggen