Att skicka svenskar ut i krig är inget beslut som bör avgöras av en knapp riksdagsmajoritet. Diskussionen om fortsatt närvaro i Afghanistan måste tas med Socialdemokraterna.
Skriver DN Ledare idag i ett impicit försök att vältra över ansvaret för att hålla ihop regeringen på Socialdemokraterna istället för att Regeringen anpassar sin politik.
Endast en ett-årig förlängning finns det ingen dramatik i anser jag, inte heller i oppositionens förslag - även fast jag skulle formulerat mig annorlunda och peka på den koordinering med främst USA som måste ske. Det är nämligen inte någon statshemlighet att USA har en uttalad exit-strategi och att hemtagningen av trupper påbörjas 2011 av rent statsfinansiella skäl. När USA påbörjar sitt tillbakadragande så kommer säkerhetssituationen förändras i grunden och direkt påverka våran situation och våra möjligheter.
G 8, med bland annat USA och England, har redan uttalat sig i ärendet vilket borde ha kommit till DN Ledarredaktions kännedom. Ett tillbakadragande skall enligt G 8 vara genomfört innan 2014. USA har aviserat att redan 2011 kommer de första trupperna tas hem. Dessa två länder, USA och England, står för mer än 75 procent av den militära kapaciteten i Afghanistan. Om detta talar icke vare sig regering eller DN. Och skulle den globala ekonomin gå in i en ny svacka, vilket mycket tyder på, så kan jag konstatera att tidsperspektiven sannolikt kommer krympa ytterligare.
Jag bedömer, rätt eller fel, att den person som skrivit ledaren i DN inte har de kontakter eller de relationer som erfordras för att lite nonchalant släntra in i Ovala rummet och så där i förbifarten få President Obama att ändra sitt beslut till ett engagemang där de humanitära och stabiliserande faktorerna får styra istället för den amerikanska opinionen och nationalräkenskaperna.
Oaktat vad de olika sidorna i svensk politik kan tycka om det så är diskussionen inte om "Exit" utan hur och i förhållande till vad. En militär exit måste anpassas så att vi inte sitter som den siste stolte tennsoldaten ensamma kvar. En militär exit måste koordineras med omvärlden och kombineras med ett ökat engagemang genom Svenska Afghanistankommittén samt andra stabiliserande civila program. Och av detta har vi kanske inte sett så mycket än, det börjar bli bråttom.
Om det är så att DN som Alliansens språkrör framhärdar att vi ska vara kvar trots den globala realpolitiken så har jag vissa tveksamheter till den analytiska kompetensen. Alternativet är att DN eller borgerliga företrädare inbillar sig att vi ska fylla den kostym USA haft på egen hand vilket leder mig till en fundering kring den försvars- och säkerhetspolitiska kompetensen och verklighetsförankringen i allmänhet i borgerliga kretsar. Min bedömning är att om svenska politiker har någon självbevarelsedrift och förmåga att ta till sig global finansiell realpolitik så kommer detta ske inom kort, och det är mer en tidsfråga när det går upp för den säkerhetspolitiska expertisen på DN.
Ingen politiker i Sverige född av rang med någon som helst självbevarelsedrift kommer nämligen vilja vara ansvarig för att svenska ungdomar blir de sista stolta tennsoldaterna när alla andra åkt hem. Det är även det realpolitik.....
Övrigt: Annika och Peter Högberg samt jag själv är idag publicerade på Newsmill.
Den siste tennsoldaten
Johan Westerholm on torsdagen den 30:e september 2010
