I USA har en federal domstol i Washington DC förbjudit statliga pengar till stamcellsforskning eftersom forskningen bedrivs på celler från människoembryon, en mycket kontroversiell fråga i USA rapporterar SR/Ekot. Denna nyhet drunknar i politiska utspel och opinionsundersökningar men har en mycket vidare innebörd Och med denna nyhet så måste vi med ens bli mycket vaksamma på hur vår motsvarande forskning nu påverkas. Varför? Det handlar om kvalificerade arbetstillfällen och ytterst om exportintäkter.
Sverige är idag exportör av innovationer. En stor del av alla svenska innovationer vid olika forskningsanstalter eller forskningsavdelningar går idag på export. Export till antingen låglöneländer för storskalig produktion. Även till länder med lönenivåer som ligger nära våra som USA som idag är den största importören i världen av patent och utvecklingsarbete. Ofta utan motprestation och med ett syfte - att säkerställa amerikanska vinster och arbetstillfällen.
Varför det är så har flera förklaringar. En sådan faktor är bristen på riskvilligt kapital, vilket Svenskt Näringsliv påtalat för hitintills döva öron i Regeringskansliet.
Vi, de Rödgröna vill förändra det genom ett riskkapitalavdrag för enskilda som investerar i små bolag. Ge dessa kraft att växa, att våga ta steget till att anställa den där extra säljaren för att växla upp tempot i försäljningen eller den nyutexaminerade ingenjören och slutföra ett utvecklingsarbete. Och alla som arbetat med produktutveckling vet att riskkapital ofta är avgörande i slutfasen.
Alliansen vill å andra sidan, kommuncierat genom finansminister Anders Borg, sälja av statliga bolag för 100 MDR SEK under den kommande mandatperioden. Detta innebär att Alliansen - givet att dessa fördelar sig lika över de kommande åren - dränerar den privata kapitalmarknaden på riskvilligt kapital om 25 MDR SEK per år om de får som dom vill. Det är ungefär lönekostnaden för 25 000 produktutvecklare eller säljare som skulle kunna få svenska bolag att ta steget från ax till limpa. Att ta steget till tillväxt på egna ben. Att bli en fungerande del av de underliggande förutsättningarna för den svenska välfärden.
Det finns all anledning för oss att inte glömma bort denna fråga nu när vi går in i en valspurt. Alliansen har inte kommunicerat någon tydligare politik för industriutveckling som gynnar den svenska arbetsmarknaden. Och i detta kan, och kommer jag i alla fall, sätta en viss press.
Annat: Min tidigare artikel på Newsmill
Sverige är idag exportör av innovationer. En stor del av alla svenska innovationer vid olika forskningsanstalter eller forskningsavdelningar går idag på export. Export till antingen låglöneländer för storskalig produktion. Även till länder med lönenivåer som ligger nära våra som USA som idag är den största importören i världen av patent och utvecklingsarbete. Ofta utan motprestation och med ett syfte - att säkerställa amerikanska vinster och arbetstillfällen.
Varför det är så har flera förklaringar. En sådan faktor är bristen på riskvilligt kapital, vilket Svenskt Näringsliv påtalat för hitintills döva öron i Regeringskansliet.
Vi, de Rödgröna vill förändra det genom ett riskkapitalavdrag för enskilda som investerar i små bolag. Ge dessa kraft att växa, att våga ta steget till att anställa den där extra säljaren för att växla upp tempot i försäljningen eller den nyutexaminerade ingenjören och slutföra ett utvecklingsarbete. Och alla som arbetat med produktutveckling vet att riskkapital ofta är avgörande i slutfasen.
Alliansen vill å andra sidan, kommuncierat genom finansminister Anders Borg, sälja av statliga bolag för 100 MDR SEK under den kommande mandatperioden. Detta innebär att Alliansen - givet att dessa fördelar sig lika över de kommande åren - dränerar den privata kapitalmarknaden på riskvilligt kapital om 25 MDR SEK per år om de får som dom vill. Det är ungefär lönekostnaden för 25 000 produktutvecklare eller säljare som skulle kunna få svenska bolag att ta steget från ax till limpa. Att ta steget till tillväxt på egna ben. Att bli en fungerande del av de underliggande förutsättningarna för den svenska välfärden.
Det finns all anledning för oss att inte glömma bort denna fråga nu när vi går in i en valspurt. Alliansen har inte kommunicerat någon tydligare politik för industriutveckling som gynnar den svenska arbetsmarknaden. Och i detta kan, och kommer jag i alla fall, sätta en viss press.
Annat: Min tidigare artikel på Newsmill
