Den borgerliga alliansens valmanifest innehåller få fagra löften. Ordning i statsfinanserna går först, för det är villkoret för både välfärd och framtida skattesänkningar skriver DN Ledare dagen efter Alliansen levererat sin önskelista.

Den andas en besvikelse mellan raderna. DN Ledarredaktion konstaterar, i likhet med oss andra, att det nya löftesordet reformambition nu slagit igenom. Att låta som man lovar men inte lovar vilket säger en del om hur Per Schlingmanns lingvistiska ande vilar över hela Alliansen. Och det är många som redan gått i den fällan. Maud Olofsson (C) gav intrycket att hon uppfattat bland annat momssänkningen i restaurangsektorn som ett skarpt löfte men påmindes av reportern på SVT som vill veta mer om de skarpa förslagen. Då blev näringsministern något osammanhänngande ska sägas och det hon sade kunde knappt skönjas men lät ungefär "vi ska fortsätta vår politik". Detta svar är både illavarslande och vagt anser jag men tyvärr alltför brett för att kunna tas på fullt allvar- Detta senare påminner även Peter Andersson om.

Det är därmed glädjande att Alliansfritt, i sin outsägliga godhet, har låtit publicera "Valmanifestet for Dummies" så att sagde minister kan läsa på mer ingående. För det verkar inte bättre än att de borgerliga som lyckats genomskåda ordvrängerier som präglar valmanifestet de är med rätta besvikna. Vi på vänsterkanten är besvikna vi med för att inte tala om alla arbetslösa som knappast kan spåra några skarpa åtgärder för att häva detta utanförskap.

Men jag måste ge Per Schlingmann en eloge. När hans lingvistiska krumbukter är så fiffilurigt konstruerade att han gör näringsministern osäker på vad som är ett löfte och vad som är snömos så har han faktiskt lyckats med något. Men att lura sina vänner är inte detsamma som att lura DN Ledarredaktion, Aftonbladets Katrine Kielos eller oss. Det har visat sig vara en helt annan femma.