I förrgår gick Stefan Fölster, chefsekonom vid Svenskt Näringsliv, till ett tämligen hårt angrepp mot Richard Wilkinsons ”Jämlikhetsanden”. Stefan Fölster menade bland annat att de diagram som Wilkinson redovisar i sin bok och som styrker sambandet mellan sociala klyftor och hälsa var starkt manipulerade. Stefan Fölster gör detta gällande utan att i något fall kunna peka ut ett enda diagram, än mindre kunna ange vari manipulationen består i.

När Alexandra, Marika och jag hade förmånen att träffa Richard var denna artikel naturligtvis ett av många givna samtalsämnen. Idag går Wilkinson i replik i Expressen och han menar att

”När kritiker från den politiska högern i Sverige har hävdat att vi skulle ha använt oss av olika inkomstdata, har vi upprepat våra analyser och visat att resultaten är mycket samstämmiga. Alla våra data har gjorts allmänt tillgängliga på www. equalitytrust.org.uk.Våra resultat har accepterats av framträdande politiker i alla de största politiska partierna i Storbritannien, däribland David Cameron, ledare för de konservativa. Det tycks råda allmän enighet om att ojämlikheten i Storbritannien är alldeles för hög och att den bör reduceras.”

Nu kommer Jämlikhetsanden sannolikt få en ännu större spridning efter detta replikskifte men det finns, anser jag, en tradition i Sverige hos de borgerliga partierna att såväl nedvärdera denna form av forskning som att aktivt montera ner den när tillfälle ges.

Ett sådant exempel är Arbetslivsinstitutet men även hur regeringen Reinfeldt hanterar arbetsskadorna som nu ökar.

Låt oss börja med Arbetslivsinstitutet där forskning bedrevs (enligt standardformuleringen i skriftserien Arbete och hälsa) inom arbetsmarknad och arbetsrätt, arbetsorganisation, belastningsskador, arbetsmiljöteknik, "hälsoeffekter av det nya arbetslivets psykosocial problem", arbetsmedicin, allergi, påverkan på nervsystemet samt kemiska riskfaktorer och toxikologi.

Regeringen Reinfeldt lät detta institut vara ett av de första som lades ned vid maktskiftet, och med Fölsters retorik så blir logiken bakom beslutet klarare. När faktabaserade underlag styrker samband mellan dålig arbetsmiljö, sociala klyftor och ohälsa börjar det bli obehagligt för borgerliga idéer som baseras mer på ökade klyftor, individens kamp och att marknadskrafter skall vara allenarådande för allas bästa.

Den andra tendensen som vi ser resultaten av, och som Calle Fridén så väl lyckats sammanställa, är regeringen Reinfeldts syn på arbetsmiljön. Arbetsskador ökar, vissa med dödlig utgång, nu dramatiskt och en logisk följd borde vara att öka inspektionerna och det förebyggande arbetet. Men. Regeringen Reinfeldt gör tvärtom.

Det är därför Svenskt Näringsliv, med Stefan Fölster som budbärare, så ivrigt vill marginalisera den internationellt erkända forskningen på området som nu i fallet med kritiken och försöken att misstänkliggöra författaren av ”Jämlikhetsanden”, Richard Wilkinson.

Onekligen kommer det bli en mycket spännande valrörelse, nu har vi snart en samfälld värld av internationellt erkända forskare med resultat som styrker vår tes. Det enda motståndet vi ser är chefsekonomer, från ett särintresse, som inte ens kan leda sina påståenden i bevis.

Bättre kan ni. Annars blir jag besviken.

Annat: Peter Andersson resonerar.