Förtroendet för den borgerliga regeringens jobbpolitik har sjunkit sedan förra riksdagsvalet. Det visar en ny opinionundersökning, som SVT låtit göra. Valet viktigaste fråga kommer enligt alla bedömare av rang komma att avgöras här, även om jag gärna ser en bredare debatt om samhällsutvecklingen i stort är detta en för mig högprioriterad fråga.

42 procent av väljarna tror att de rödgröna har förmågan att bäst lösa frågor som har med sysselsättning att göra. 40 procent tror på alliansen, enligt den nya Sifo-undersökningen. Valåret 2006 gjorde SVT en likadan undersökning. Då fanns förtroendet hos de borgerliga med 46 procent av väljarna. 34 procent stödde då den arbetspolitik som fördes av den socialdemokratiska regeringen.

För vad har skett egentligen? Det finns nu tecken på att de reella effekterna på regeringens "arbetslinje" nu börjat tränga ner i folkdjupet. I praktiken har regeringen Reinfeldt, genom sänkta skatter för de som har arbeten och sänkta ersättningsnivåer för de som står utanför samhället egentligen bara ökat utbudssidan på arbetsmarknaden. Regeringen har misslyckats, eller inte ens ansträngt sig, för att öka efterfrågan på arbetskraft eller anpassa arbetskraftens kompetens efter arbetsmarknadens behov.

En jämförelse som inte är irrelevant är att det är som att duka fram maträtt efter maträtt till ett middagssällskap oaktat om dom är mätta eller inte. Middagssällskapet äter sig mätta och reser sig för att gå när man anser sig klar. Kvar på bordet är de tallrikar med mat som blir över när sällskapet lämnat. Mat som förfars och slängs, som inte någon vill ha när den kallnat.

De skattesänkningar som genomförts som skulle öka efterfrågan har inte fått effekt, de har gått till större bostäder och finansiellt sparande. Hade dessa genomförts med en annan profil, att öka de som har lägst marginalers konsumtionsutrymme hade sannolikheten för en efterfrågeökning på arbetsmarknaden.

En variant på skattesänkningar som också skulle fått effekt är de Rödgrönas förslag att införa ett riskkapitalavdrag för den som investerar i ett nytt nystartat företag. Avdraget innebär att den som investerar i ett nystartat företag kan få dra av 20 procent av det investerade beloppet, dock max 100 000 kronor.

Beloppet dras mot skatt på inkomst av tjänst, fastighetsskatt samt förmögenhetsskatt. Denna modell har utretts och förespråkas av till exempel Svenskt Näringsliv och är, för att återknyta till liknelsen med middagsbordet, ett sätt att bjuda in fler middagsgäster som efterfrågar arbetskraft.

Det var något om arbetslinjen och hur man dukar ett bord.


Johan Ulvenlöv naturligtvis först.....