92,2 miljarder. Så mycket kostar de nya skattesänkningar som de borgerliga partierna vill göra. Och nu ska sänkningarna i ännu högre grad gå till dem som redan har mest. Sverige har inte råd med fortsatt skattesänkarpopulism, skriver Thomas Östros (S) i SvD. Det ser med andra ord ut att bli ett fyrverkeri av dyra löften i årets valrörelse. Redan ett halvår före valet intecknar regeringen 5 miljarder kronor för att sänka skatterna för pensionärer skriver samma tidning vidare.
Thomas Östros (S) kommenterar en undersökning från Novus, där 89 procent tycker att det är fel att pensionärer får betala mer skatt än löntagare med att han anser att det är en moralisk fråga.
”Det enda anständiga är att pension ska beskattas på samma sätt som lön. Regeringen har skapat en stor klyfta mellan pensionärer och löntagare. De rödgrönas besked är att klyftan ska tas bort, steg för steg. Det ska löna sig att arbeta, men det måste också löna sig att ha arbetat. Dagens besked från den borgerliga regeringen är att klyftan består”.
Så, vi kommer ha ett fyrverkeri i valfläsk det kommande halvåret. Ett fyrverkeri där parterna reagerar på varandras utspel och jag tror tyvärr att de idag kända skattesänkningarna om 92,2 miljarder kronor kommer att övertrumfas.
Men ingen, utom de Rödgröna i fallet med höginkomstagarna, har hitintills pratat om finansieringen. En intäktspost är dock, bedömer jag, Försvarets nu visade överskot om 2,5 miljarder kronor som vips kommer försvinna in i åtminstone Anders Borgs (M) balansräkning. En annan är att de stora pensionsavgångarna som nu ligger framför oss i offentlig verksamhet inte kompenseras. Att kvaliteten blir lidande.
Sådant pratar man mindre om. I alla fall ett valår som i år.
Thomas Östros (S) kommenterar en undersökning från Novus, där 89 procent tycker att det är fel att pensionärer får betala mer skatt än löntagare med att han anser att det är en moralisk fråga.
”Det enda anständiga är att pension ska beskattas på samma sätt som lön. Regeringen har skapat en stor klyfta mellan pensionärer och löntagare. De rödgrönas besked är att klyftan ska tas bort, steg för steg. Det ska löna sig att arbeta, men det måste också löna sig att ha arbetat. Dagens besked från den borgerliga regeringen är att klyftan består”.
Så, vi kommer ha ett fyrverkeri i valfläsk det kommande halvåret. Ett fyrverkeri där parterna reagerar på varandras utspel och jag tror tyvärr att de idag kända skattesänkningarna om 92,2 miljarder kronor kommer att övertrumfas.
Men ingen, utom de Rödgröna i fallet med höginkomstagarna, har hitintills pratat om finansieringen. En intäktspost är dock, bedömer jag, Försvarets nu visade överskot om 2,5 miljarder kronor som vips kommer försvinna in i åtminstone Anders Borgs (M) balansräkning. En annan är att de stora pensionsavgångarna som nu ligger framför oss i offentlig verksamhet inte kompenseras. Att kvaliteten blir lidande.
Sådant pratar man mindre om. I alla fall ett valår som i år.
Nej, jag tror ÖB och Försvarsmakten inledningsvis kan se sig i stjärnorna efter det överskott som levererats för att ta ett exempel. Det finns nog fler, mindre angenäma, kaniner i den hatten som kommer ryckas fram vid en högst eventuell valseger. Den ena kommer, om löften och ekonomi ska gå ihop, vara obehagligare än den andra.
Jag kan faktiskt tycka att det börjar bli tröttsamt med den nya kultur som sprider sig i svensk politik. Det finns en tendens från alla, i synnerhet borgerliga partier, att prata mer om enskilda punktskatter, mindre om vart samhället är på väg.
Och dagen efter valet har i alla fall jag inte någon större lust att se Anders Borg och Fredrik Reinfeldt dra fram den ena obehagliga kaninen ur hatten efter den andra.
Jag kan faktiskt tycka att det börjar bli tröttsamt med den nya kultur som sprider sig i svensk politik. Det finns en tendens från alla, i synnerhet borgerliga partier, att prata mer om enskilda punktskatter, mindre om vart samhället är på väg.
Och dagen efter valet har i alla fall jag inte någon större lust att se Anders Borg och Fredrik Reinfeldt dra fram den ena obehagliga kaninen ur hatten efter den andra.
Ulvenlöv har en sammanställning som är värd att plöja igenom. Läs Röda berget och Back Nilsson samt Viktor Tullgren. Peter Andersson skriver om skattepopulism han med.
