Jag pratade med Kent idag. Jag tycker han har goda skäl att vara kritisk mot (S) bevakning av den situation (M) befinner sig i. Jag vill vara tydlig med att jag tycker synd om såväl Kent som Mary som jag båda uppfattar som hårt arbetande politiker och oppinionsbildare. Bägge förjänar att bemötas med respekt.

Jag läser nu med fasa att de egenskaper som kännetecknar Mary och Kent inte är legio inom Moderata Samlingspartiet. Skulle det vara så att det ligger någon som helst sanning i de uppgifter som DN redovisar, att medlemmar som placerats på valbar plats uppmanar sina övriga supportrar att ljuga om medlemsavgifter har alla gränser passerats. Och i detta tycker vi lika.

Det är inte endast förtroendet för enskilda medlemmar som står på spel nu, även oskyldiga riskerar att för resten av sitt liv dras med en stämpel i pannan som det står "FUSK" på. Som inte kommer låta sig tvättas bort i en handvändning. I en större kontext är det väljarnas förtroende för den form av demokrati vi är vana vid. Det finns därmed krafter som har en annan syn på politiskt ledarskap som står redo att kapa missnöjda och misstänksamma väljare till sin sida.

Den här historien lever nu sitt eget liv i media, så långt har det gått. Jag vill därför uppmana mina partikamrater i allmänhet, och Alliansfritt i synnerhet, som hakat på rapporteringen till att visa ett stort mått av ödmjukhet för den sannolikt traumatiska process som nu Moderaterna tvingas gå igenom i offentlighetens ljus. Det är nödvändigt för oss alla att det sker offentligt men vi ska passa oss noga för att strö salt i såren eller vrida om kniven.

För nästa gång är det inte uteslutet att det är vår tur, och jag kommer göra allt i min makt för att motverka sådana tendenser i (S). Men det kanske inte räcker och då behöver vi alla som värnar om vår form av demokrati kunna samarbeta.

Så därför uppmanar jag mina kamrater till en stor ödmjukhet. Det kan vara så illa att motsvarande rötägg finns i våra led fastän vi inte ser dom. Än.

DN1, Aftonbladet,