Det är snart dags för Riksbanken att höja styrräntan. Det framgår som en tydlig uppfattning hos minst en av ledamöterna i Riksbankens direktion när det senaste mötesprotokollet blev offentligt i dag rapporterar SR/Ekot.

Jobbskatteavdragens och de låga räntornas effekter kommer nu slå mot samhällsekonomin under 2011. Jobbskatteavdragen medgav ett större konsumtionsutrymme men kom att investeras i lån till större bostäder. En högre ränta kommer därför ytterligare minska hushållens konsumtionsutrymme (E24). Ett mått på hushållens sårbarhet är skulderna i relation till disponibel inkomst, med detta mått mätt har sårbarheten nått sin högsta nivå hittills. Skulderna uppgår till 156 procent av de disponibla inkomsterna jämfört med 116 procent 1990. Just jobbskatteavdragets och liknande reformer i en Europeisk kontexts effekter börjar nu kritiseras från OECD.

En höjning av till exempel bostadsräntorna från 3 till 4 procent kommer därmed öka ränteutgifterna för de som äger sina bostäder med hisnande 33 procent. Och det krävs ingen rymdforskning för att komma fram till att detta kommer leda till två oönskade effekter:

* Ökade lönekrav från arbetstagarorganisationerna

samt

* Minskat konsumtionsutrymme för hushållen.

Och detta efter att ha gått igenom merparten av den finansiella nästintill härdsmälta som fick sin startpunkt i Bear Sterns konkurs 2008. Vad ekonomin behöver nu för att återhämta sig är att just hushållen vågar och kan konsumera. Detta leder till en ökad produktion som i sig ökar efterfrågan (inte bara utbudet hr Littorin) på arbetskraft.

Oaktat vilken färg som en regering kommer ha efter 2010 så kommer utmaningarna vara gigantiska. Det högre ränteläget kommer att dra ut lågkonjunkturen ytterligare för ”vanligt folk” som befinner sig långt utanför bankernas direktionsrum, riksdagens kammare och fondförvaltarnas öppna landskap.

Det är med en begynnande känsla av oro uppblandad med frustration jag ser hur den politiska debatten utvecklas. Ingen, eller väldigt få, talar om exportindustrins förutsättningar. Förutsättningar som tyvärr ser ut att bli allt sämre och allt mindre genomtänkta av nuvarande ministär.

Avdraget för hushållsnära tjänster har skapat 7 000 nya jobb. Att dessa nu är den enskilt viktigaste näringspolitiska frågan är ett underkännande av alla som vill kalla sig politiker i allmänhet och näringspolitiker i synnerhet. Problemen tornar nu upp sig vid horisonten och de kommer allt närmare. Det kan inte vara så att dessa 7 000 nya arbetstillfällen är de som ska ta oss igenom den allt mer prekära situation som hushållens ekonomi ser ut att hamna i.

Med ökade räntor följer effekterna på hur jobbskatteavdraget har utnyttjats. Och de effekterna kommer de som har minst resurser tvingas att betala.

Bloggat: Erik Bengtsson,