Lyssnat på SR/Studio 1 partiledardebatt. Inledningsvis tyckte jag att den var rätt träig, en del frågor som var väl snälla om främlingsfientlighet. Men jag, och sannolikt i alla fall inombords även min partiledare Mona Sahlin (S), tänder till rejält när statsministern påstår att arbetsmarknaden är i samma skick 2010 som när Allians för Sverige tog över makten 2010 trots finanskris.
2006 benämnde Fredrik Reinfeldt den arbetslösheten, 6-7 procent, som massarbetslöshet. Idag, 2010, pekar årets siffror att landa på ungefär 10 procent. Att komma och påstå att detta är ”i samma skick” vågar jag påstå inte bara är att tänja på statistiken, det är att ljuga vilket en svensk statsminister borde hålla sig för god för. Men det finns en viss logik i detta eftersom (M) börjat radera 2006 års siffror från sitt kampanjmaterial och ersätta med annat. Men jag är inte speciellt orolig för det tricket, vi har både hittat och sparat det. Du hittar det på Alliansfritt.
Med den arbetsmarknadsbeskrivningen, att allt är bra nu, kan vara en av förklaringarna varför statsministern fokuserade vid frågor om burka och niqab, frågor som annars bara drivs av främlingsfientliga krafter. Men vi har andra problem som bekant. Anser i alla fall jag.
Vidare påstår statsministern att 100 miljarder i ofinansierade skattesänkningar borgar för ”ordning och reda” i finanspolitiken. Min kommentar är att det är som om jag skulle betala min AMEX-räkning med mitt VISA månad efter månad. Hur bra tror ni det kommer fungera på lite sikt?
Fredrik Reinfeldt (M) försöker sätta etiketten ”skissartade övenskommelser” på den rödgröna oppositionen. Men. En hel del är klart, annat återstår och som jämförelse under 2006 kan jag konstatera att Alliansen först i augusti lanserade sina slutliga förslag. Jag förstår att Fredrik Reinfeldt är pressad men en viss ödmjukhet skulle inte vara helt oklädsam, han har en egen historia.
En hel del kom att handla om socialförsäkringarna, och här tycker jag nog Mona Sahlin klarade sig bra. Hon poängterade att vi i alla fall delar där vi är överens, varje arbetad timme kommer att behövas. Men mina tidigare inlägg om sjukförsäkringarna täcker i grova drag såväl mina som Mona Sahlins argument. Och i denna fråga så är det ställt utom allt rimligt tvivel att är det någon som hafsat och slafsat fram mycket av den kritiserade lagstiftningen vi sett de senaste tre åren med allt från FRA-lagen till nu senast sjukförsäkringen så är det regeringen. Behöver jag påminna om att Försvarsutskottet fick 12 timmar på sig? Eller att Försäkringskassan fick två veckors förberedelsetid?
Sedan har statsministern det högst tveksamma omdömet att avsluta med att säga att han har som princip att inte sjösätta dåligt förberedda förslag. Jag ställer mig frågan om hur många proppar som gick i det proppskåpet. Återigen, FRA och sjukförsäkringen är kanske de tydligaste exemplen.
Jag, och uppenbarligen SvD Ledarblogg, tycker att Mona Sahlin tog hem även denna, men det är nog för att jag blir faktiskt upprörd när Fredrik Reinfeldt så uppenbart tänjer gränserna så extremt. Annars? Bra ton, ett bra samtal.
Aftonbladet, Aftonbladet 2, SvD, Expressen. SvD2
Radiodebatten, att tänja på verkligheten
Johan Westerholm on onsdagen den 27:e januari 2010
Labels:
Alliansen,
De Rödgröna,
Fredrik Reinfeldt,
Mona Sahlin,
Oppositionen,
Politik,
val 2010