Igår skrev jag om den senaste propositionen om hårdare straff för en viss brottskategori, och idag skriver DN Ledare om detta. Samtidigt blir jag djupt bekymrad över en del politikers förhållningssätt till vem lagar skall omfatta.

Rättssamhället stärks inte av allmänt höjda straff. Däremot måste påföljderna stå i proportion till varandra. Grov misshandel hör till de brott som bedöms för milt skriver DN och själv har jag ett par exempel till. Tyvärr.

Men DN har arbetat igenom ledaren rejält, och landar i den ena av de positioner jag själv har. Att Begriplig koppling mellan gärning och påföljd är viktigt för tilltron till rättsväsendet. Men om bättre proportionalitet är huvudspåret för regeringens rättspolitik återstår mycket. Stölder drabbar inte människor lika hårt i ett samhälle med hög levnadsstandard som de gjorde när ägodelarna var färre och de ekonomiska marginalerna mindre. Men även sådant som i dag betecknas som bagatellbrott är brott och medborgarna förväntar sig att rättssamhället ska reagera.

Här ligger huvudansvaret på polisen. Bristerna handlar främst om yrkeskultur och brister i ledningen. Men för medborgarnas förtroende för rättssystemet har de sannolikt varit ännu allvarligare än inkonsekvenserna i straffskalor och påföljder.

Men även DN missar huvudmålet som jag skrev om igår och det tål att upprepas anser jag. Jag kan i grunden och i mitt fall sympatisera med regeringens förslag, ett förslag som jag även bedömer att det finns grund för i "det allmänna rättsmedvetandet".

Men de problem som jag inte tycker belyses tillräckligt är de preventiva delarna, delar som värderingar, normer och förhållningssätt till varandra. Jag läste för en tid sedan en undersökning om tonåringar och hur mycket tid de spenderar i dialog med sina föräldrar. Jag kommer, btw, beställa den idag.Snittiden ligger på åtta minuter per dag.Är det rimligt att anta att dessa åtta minuter spenderas till att diskutera normer, etik, moral och förhållningssätt till andra människor? Nej, jag tror att den tiden går ut på tjat, gnat och mer praktiska bestyr.Vad jag vill se är en bredare ansats, en där skola och föreningslivs resurser tas på allvar och utnyttjas.

I ett alltmer liberaliserat och individualiserat samhälle tappar vi de fora som just skapar grunden för det som skall hålla ihop oss. Normer,förhållningssätt, etik och moral. Till det har vi åtta minuter till förfogande idag.

Åtta ynka minuter.