Träffade några Netroots-kompisar ikväll på en drink. Kul att se hur texten på skärmarna får röst och själ, och en förberedelse inför valrörelsen och framtiden. Men dagen avslutas ändock med ett nostalgiklipp. Långholmen och Vita Bergen på 1980-talet. Sommar, äventyr i luften och framtiden var vår.
Ja, jag vet att jag är en stor nostalgiker. Men jag blir sådär lite vemodigt glad av den här.
Framtid och dåtid
Johan Westerholm on lördagen den 30:e januari 2010
Labels:
Krönika,
Kultur,
Personligt