SvD ledarsida tar idag upp sin tveksamhet till ”Obamacare”, en allmän sjukförsäkring. Jag kan inte säga att jag är förvånad eftersom SvD ledarredaktion, som oberoende tankesmedja till (M), är intuitivt motståndare till all samhällsservice som inte sorterar ut medborgarna efter inkomst. Utöver att SvD ställer sig tveksamma till reformen i ett statsfinansiellt perspektiv så säger ledarredaktionen följande:

Därmed naturligtvis inte sagt att Obamacare, som reformen ibland kallas, är alldeles lysande. Femtiotre procent av befolkningen är ändå misstänksam mot den. Och med den svenska erfarenheten av politikers inblandning i sjukvården för ögonen är det lätt att ställa sig tveksam.

Jag kan bara konstatera att utan de svenska politikernas inblandning (främst (S)) i sjukvården hade vi haft ett system som USA har idag, där inkomsten blir avgörande om den enskilde har råd att vara försäkrad och där tidigare sjuka nekas att teckna vårdförsäkringar.

Återigen slås jag av vilken reaktionär anda som tycks prägla SvD ledarredaktion, en önskan om att återvända till ett samhälle som än mer sorterar medborgarna efter klass och inkomst. Och om det är ledarredaktionen som nu bantas med anledning av det minskade presstödet (som även Per Ankersjö skriver om) så kommer ingen bli gladare än jag. Denna ledarredaktion har visat allt annat än respekt för det journalistiska anslaget och etiken i sitt arbete tidigare vilket jag kommenterar här.