Mona Sahlin, Carin Jämtin, Mikael Damberg, Anne-Lie Hultén och Illmar Reepalu skriver tillsammans en debattartikel i DN idag. Med vilken politik för Stockholm, Göteborg och Malmö vi (S) kommer gå till val på. Denna politik är ett resultat av de kongresser som förevarit under 2009 och kommer sannolikt finjusteras under våren.

Det som kanske knyter an till andra pågående debatter är skrivingarna om de mest utsatta i samhället:

Våld och brottslighet ska alltid leda till snabb reaktion. Det finns också många oroande signaler om ungdomars droganvändning och psykiska ohälsa – faktorer som också ofta är orsak till våld. Vi vill lagstadga om samverkansavtal mellan barnomsorg, skola, socialtjänst, polis, sjukvård och föreningsliv i samförstånd med den som sökt hjälp. Polisen ska finnas tillgänglig i hela staden. Varje skola ska ha en kontaktpolis.

Moderaternas ökade klyftor syns tydligt bland storstädernas barnfamiljer. Andelen fattiga hushåll bland alla barnfamiljer ökar med 50 procent under Moderaternas tid vid makten. En tredjedel av barnen till ensamstående föräldrar lever i fattigdom i Sverige i dag. Detta kan vi inte acceptera. Den nya barnfattigdomen är ett resultat av att regeringen har fördjupat utanförskapet och monterat ned välfärden. Det ska bekämpas med investeringar i välfärd och fler jobb

Om vi tittar på den debatt om socialförsäkringssystemen och hur nu den borgerliga majoriteten i Stockholm stad metodiskt förändrar välfärden så kommer skillnaderna mellan alternativen bli tydliga. Planerna på att omvandla Stockholms servicehus till trygghetsboende väcker starka reaktioner bland äldre och deras anhöriga. Den borgerliga alliansen i Stockholms stad sviker ett vallöfte när kommunens servicehus ska avvecklas. Ett annat exempel är där Stockholms stad ska spara ungefär 60 miljoner kronor på social verksamhet nästa år. Ungdomar, personer med funktionsnedsättning, hemlösa och prostituerade är några som drabbas.

Däri framträder skillnaden. Äldre och marginalgrupper får stryka på foten i allt snabbare takt, grupper som den borgerliga majoriteten kallt räknar med har för svaga röster för att höras i debatten. En del för svaga att kanske kunna avlägga sin röst den tredje söndagen i september 2010.

Ska det behöva vara på det sättet? Stockholm, och Sverige, blir bara kallare i en värld av temperaturökningar. Den moderatledda majoriteten i Stockholms Stad och län samt i riket mäter inte vårt land i celsiusgrader längre, de mäter det i attityder som alltmer präglas av att se människan som subjekt och resultatenheter.

Ska det vara så? Jag vet vad jag tycker....