Det pågår en mycket märklig debatt i försvarsfrågor just nu, eller debatt och debatt, jag vet inte om just ordet debatt är tillämpligt. Å ena sidan står kanske en av de bästa försvarsbloggarna; Wiseman påhejad av SvD. Å andra sidan Försvarsminister Sten Tolgfors (M).

Jag har själv haft debatt med Sten Tolgfors i Norrtälje Tidning och känner såväl igen ton som debattteknik.Tonen, en alltigenom överslätande "von oben" attityd kan man, likt jag, ha synpunkter på. En tendens att vilja sitta med alla sanningar och behandla omgivningen som mindre vetande. Här bedömer jag att försvarsministern gör ett stort misstag.

Jag håller inte med Wiseman i alla hans slutsatser men mycket, och mycket av det Wiseman säger går i linje med vad ledande analytiker som Bo Hugemark, Bo Pellnäs och FOI kommer fram till. Så det finns all anledning att hantera Wiseman, likt alla andra, med viss respekt vilket jag inte anser att försvarsministern gör. Det om tonen.

Tekniken som Sten Tolgfors använder sig av är värd att titta närmare på. Det är ingen direkt statshemlighet att försvarsministerämbetet försvagats sedan Mikael Odenberg (M)) kastade in handduken och det går igen i tekniken. Sten Tolgfors använder sitt sociala medium, bloggen, mer som en stel hemsida där sanningar levereras. Kommentarssfunktionen är avstängd "av tidsbrist" men då skall man ha i beaktande att utrikesminister Carl Bildt (lika mycket (M) har denna igång, det är ingen rymdforskning som ligger bakom att den senare har en och annan resdag men hanterar medborgardialogen på ett, tycker jag, ypperligt sätt för att vara minister via sociala media.

Sten Tolgfors attityd till en öppen och bred försvarsdialog blir än starkare när jag granskar protokollen från riksdagen. När Anders Karlsson (S) eller andra politiker vill debattera försvarsfrågor framträder ett mönster. Ett mönster av att aldrig eller väldigt sällan ta replik. Tar man inte replik så faller hela debatten. Tar Sten Tolgfors replik ser han i regel till att ta slutreplik och kan därmed ställa frågor soom aldrig får svar.

Försvarspolitiker som däremot är villiga till dialog är Åsa Lindestam (S) samt Allan Widman (FP) som bägge har visat en hög aktivitet på internet samt tar diskussion och inspiration från debatter såväl på bloggar som i kammare och utskott.

Denna teknik är symptomatisk för stora delar av regeringen, i måndags debatterades näringspolitik i riksdagens kammare. Den kanske viktigaste personen, näringsministern, valde att frånvara varför debatten milt sagt haltar. Att som nu Fredrik Reinfeldt anta Mona Sahlins utmaning är därmed ett steg i rätt riktning för vare sig Sten Tolgfors eller Maud Olofsson nu senast har visat någon större vilja till att ta fighten. Med Fredrik Reinfeldt på banan kan det vara så att fler kommer upp, men "seeing is believing" , f-n tro´t....

Min slutsats? Sten Tolgfors (M) ämbete domineras av finansdepartementets krav, han bottnar inte i det han anför och flyr därför debatter. Ordet strykrädd ligger nära till hands men det är å andra sidan inte så konstigt. Han kastades ut till vargarna i FRA-debatten av en statsminister som inte vill att "skitiga" frågor klistrar fast vid honom. Det handlar med andra ord mer om en strykrädd försvarsminister och det kanske inte är så konstigt. Mänskligt men föga försvarbart.

Nej, det här är illa anser jag. en strykrädd minister är det sista jag vill ha i allmänhet. Och som försvarsminister i synnerhet är just strykräddhet en på alla sätt olämplig egenskap.