SVT publicerar en undersökning om vinster i offentligt finansierad verksamhet, närmare bestämt skolor. Väl timad med tanke på (S) kongress som tar sin start i morgon.

I undersökningen ställdes följande fråga:

"Anser du att det ska vara tillåtet eller förbjudet för privata företag som driver skattefinansierade verksamheter inom vård, skola och omsorg att dela ut vinst till sina ägare?"

Enligt undersökningen som, gjorts av Synovate för Rapports räkning, är väljare i storstäderna mer positiva till vinstutdelning än väljare i andra delar av Sverige. Bland boende i Stockholm, Göteborg och Malmö väger det jämt mellan andelen som tycker att det ska vara tillåtet (43 procent) och andelen som anser att det ska vara förbjudet (42 procent).

Detta lär bli en av de tyngre frågorna på kongressen vid sidan av jobben och vårat engagemang i Afghanistan och det är inte utan viss bävan med inslag av ångest jag ser den torna upp. Jag vill vara mycket tydlig i var jag står:

Att någon form av åtgärd måste till för att hindra politikers inkompetens när man säljer ut verksamhet måste till står utom allt tvivel. Alliansfritt har gjort en sammanställning av några av de ”affärer” vi som skattebetalare helst vill slippa se. Att sedan stora koncerner skatteplanerar med offentliga medel som flyttas till skatteparadis är smaklöst det med och kräver sannolikt regleringar. Men.

Att öppna dörren för vinstbegränsingar av offentligt upphandlad verksamhet är en farlig väg. Skall samma begränsningar gälla byggbolag, IT-företag och andra som levererar till offentlig sektor? Naturligtvis inte, det skulle få förödande konsekvenser i förlängningen på förtroendet för det allmänna åtagandet samtidigt som det sannolikt är i strid mot EU:s regelverk.

Detta innebär att vi måste se till att ställa högre krav på vårat politiska ledarskap och ställa tydliga kvalitetsparametrar på tjänster som upphandlas. Det är djupt populistiskt och intellektuellt torftigt att ropa på begränsningar när den egna kompetensen inte räcker till. Ett exempel på hur detta har slagit i rent kommunal verksamhet är uppföljningen av Solbergaskolans attestordning. Rektorn där fick för sig att till en kostnad om 60 000 kronor få förmånen att ingå i ett nätverk av näringslivsföreträdare som badar japanskt bad med jämna mellanrum.

Bättre då att, som politiker, lämna in och bereda plats åt en kader som är kompetenta nog att bevaka allmänhetens intressen.