
Aftonbladet listar nu de utmaningar som man bedömer att (S) i allmänhet och Mona Sahlin i synnerhet står inför. De är, bedömer man, främst Splittringen mellan höger- och vänstersossar, slaget om medelklassen och profileringen i det Rödgröna samarbetet.
Kongressen inleds nu med att Veronica Palm (Ordf Stockholm AK) och Mikael Damberg (Ordf Stockholms Län) inleder med att tala om Stockholm och Socialdemokratins utmaningar i Stockholm. De pekar på de utmaningar som Stockholm med dess höga kostnadsläge har i rådande finanskris.
I Mona Sahlins inledningstal handlar nu allt om jobben, hon beskriver (S) historiska åtagande och hur tiden fram till idag har disponerats för att ta fram den starkaste jobbpolitiken. Arbete åt alla sammanfattar hon detta med vilket med Alliansens prestation (100 000 fler i utanförskap) torde vinna gehör på samma sätt som att pension faktiskt inte är bidrag. Att Sverige slits isär sakta men säkert är, bedömer jag, ett understatement.
Mona Sahlin beskriver hur Alliansen medvetet separerar de som har från de som inte har. Hur Alliansens politik vill separera lyckade livsöden från misslyckade diton. Att Alliansen har visat att man är trogen den idélitteratur som finns på området:
”Det sovande folket” av Fredrik Reinfeldt samt Generell välfärdspolitik - bara magiska ord? av hans handgemängne man, Anders Borg. Författarna torde vara relativt kända vid det här laget.
(S) tar med Mona Sahlins tal avstånd från sorterings- och klassamhället och jag håller med Mona, att (S) skall bygga något större än ett samhälle som mäter sig med hur man förhåller sig till snittet i statistiken eller andra länder. (S) måste lyfta sig och bygga något större på våra villkor. Sverige måste och ska ta den väg som leder framåt vilket innebär kunskap och kompetens i kontrast mot att bara spela på lönen som konkurrensmedel i en global marknad.
Mona Sahlin markerar nu en gång för alla att hon inte vill se kortad arbetstid som vägval på kongressen, hon markerar att varje arbetad timme behövs för att klara välfärdsuppdraget vilket jag beskrivit tidigare och bejakar. Även den som har den mest basal kännedom om plus och minus inbördes relationer bör förstå denna utmaning.
En som inte verkar förstått detta är Maud Olofsson (C) som på Newsmill hävdar att Alliansens politik skapar fler jobb. De jobb som Alliansens politik nu skapat är, om vi skrapar bort Näringsministerns retoriska vurpor, faktiskt skattefinansierade. De 7 000 nya arbetstillfällen i ”nya” branscher som Maud Olofsson säger sig har skapat är de hushållsnära tjänsterna. Tjänster som till 50 procent finansieras med gemensamma medel fastän det bara är de 10 procent som tjänar mest som kan nyttja dem. Och faktum kvarstår, vi har idag 100 000 fler i utanförskap än för ett år sedan. Idag är drygt 400 000 i detta tillstånd, vi kan jämföra denna siffra med Malmö kommun som har 291 000 invånare.
Ett bra tal, och det är tydligt att vi måste vinna valet 2010. För Sverige kommer annars slitas isär än mer, vägvalet står mellan att dela samhället eller en relativ lycka för alla lite grovt uttryckt.
Aftonbladet 1, Aftonbladet 2, Aftonbladet 3, Expressen 1, Expressen 2, Expressen 3, SvD, DI, DN, SvD2,
Kongressen inleds nu med att Veronica Palm (Ordf Stockholm AK) och Mikael Damberg (Ordf Stockholms Län) inleder med att tala om Stockholm och Socialdemokratins utmaningar i Stockholm. De pekar på de utmaningar som Stockholm med dess höga kostnadsläge har i rådande finanskris.
I Mona Sahlins inledningstal handlar nu allt om jobben, hon beskriver (S) historiska åtagande och hur tiden fram till idag har disponerats för att ta fram den starkaste jobbpolitiken. Arbete åt alla sammanfattar hon detta med vilket med Alliansens prestation (100 000 fler i utanförskap) torde vinna gehör på samma sätt som att pension faktiskt inte är bidrag. Att Sverige slits isär sakta men säkert är, bedömer jag, ett understatement.
Mona Sahlin beskriver hur Alliansen medvetet separerar de som har från de som inte har. Hur Alliansens politik vill separera lyckade livsöden från misslyckade diton. Att Alliansen har visat att man är trogen den idélitteratur som finns på området:
”Det sovande folket” av Fredrik Reinfeldt samt Generell välfärdspolitik - bara magiska ord? av hans handgemängne man, Anders Borg. Författarna torde vara relativt kända vid det här laget.
(S) tar med Mona Sahlins tal avstånd från sorterings- och klassamhället och jag håller med Mona, att (S) skall bygga något större än ett samhälle som mäter sig med hur man förhåller sig till snittet i statistiken eller andra länder. (S) måste lyfta sig och bygga något större på våra villkor. Sverige måste och ska ta den väg som leder framåt vilket innebär kunskap och kompetens i kontrast mot att bara spela på lönen som konkurrensmedel i en global marknad.
Mona Sahlin markerar nu en gång för alla att hon inte vill se kortad arbetstid som vägval på kongressen, hon markerar att varje arbetad timme behövs för att klara välfärdsuppdraget vilket jag beskrivit tidigare och bejakar. Även den som har den mest basal kännedom om plus och minus inbördes relationer bör förstå denna utmaning.
En som inte verkar förstått detta är Maud Olofsson (C) som på Newsmill hävdar att Alliansens politik skapar fler jobb. De jobb som Alliansens politik nu skapat är, om vi skrapar bort Näringsministerns retoriska vurpor, faktiskt skattefinansierade. De 7 000 nya arbetstillfällen i ”nya” branscher som Maud Olofsson säger sig har skapat är de hushållsnära tjänsterna. Tjänster som till 50 procent finansieras med gemensamma medel fastän det bara är de 10 procent som tjänar mest som kan nyttja dem. Och faktum kvarstår, vi har idag 100 000 fler i utanförskap än för ett år sedan. Idag är drygt 400 000 i detta tillstånd, vi kan jämföra denna siffra med Malmö kommun som har 291 000 invånare.
Ett bra tal, och det är tydligt att vi måste vinna valet 2010. För Sverige kommer annars slitas isär än mer, vägvalet står mellan att dela samhället eller en relativ lycka för alla lite grovt uttryckt.
Aftonbladet 1, Aftonbladet 2, Aftonbladet 3, Expressen 1, Expressen 2, Expressen 3, SvD, DI, DN, SvD2,
Bloggar: Peter Andersson,