Läste på Kent Perssons blogg att han undrar om (MP) var beredda att ta ansvar. Svaret jag gav där, och som ligger nära det som Mona Sahlin (S), Maria Wetterstrand (MP), Peter Eriksson (MP) och Lars Ohly (V) ger på de Rödgrönas blogg är enkelt. Inte aktuellt men (FP) är välkomna att höra av sig.

Jag skulle ändå vilja vända på frågan. Är (FP) och (C) beredda till ansvar? (MP) är väldigt tydliga med två saker. Det ena är att inte bli beroende av (SD), det andra att ett samarbete med (S) faller mer naturligt då det alltigenom dominerande (M) ligger långt från den egna politiken.

Min hållning? Jag tror det vore i allt väsentligt bättre om Alliansen ägnade sig åt de frågor Mona, Maria, Peter och Lars adresserar i sin postning istället för att klura på spelteoretiska modeller. De drygt 400 000 i utanförskap gör nog samma bedömning som jag.

När nu Alliansen lägger tid på detta kan det bara betyda en av två saker. Antingen har man för lite att göra eller också kommer nu verkligheten ikapp. Peter Eriksson (MP) säger nu på SR att det är inget annat än en luftbubbla vilket då ligger närmare det senare alternativet.

Det borde so wie so finnas tillräckligt att göra så jag sluter mig till att något har hänt med förmågan att förstå realiteter.