Peter Wolodarski skriver i DN en, vad jag anser ganska bra, söndagskrönika om man bortser från en del tjuvnyp. Att egentligen finns det en enkel lösning på regeringsproblematiken i valet 2010. Störst alternativ sätter sig vid makten oavsett om det blir de Rödgröna eller Alliansen. Kent Persson (M) kommenterar den han med, och i grunden skulle jag kanske hålla med honom om det inte vore så att han sladdrar som ett helt kafferep i samma postning när han passar på att sprida rykten utan dokumenterad saklig grund.
Kent länkar till en kommentar av Per Gudmundsson, SvD, som drar slutsatser från (MP) valupptakt om vad (V) och (S) lär gå med på och inte. Per Gudmundsson lär inte sitta med vid dessa bord vad jag förstår varför hans slutsatser känns milt uttryckt som ryckta ur tomma intet. Han och Kent Persson tycks helt bortse från de undersökningar som visat på att (V) och (MP) står för den bästa småföretagarpolitiken och som, nu när jag räknat på det, skulle få diametralt andra effekter på jobben än det fjärde jobbskatteavdraget till samma kostnad. Alliansen genomför nu ett fjärde jobbskatteavdrag till en kostnad av 10 miljarder kronor som, vilket de Rödgrönas rapport med underlag från Riksdagens utredningstjänst visar, historiskt endast ökat sparandet och inte uppvisat mätbara effekter.
Jag anser att det är beklämmande att en journalist (?) gör lösa antaganden utan källkritisk granskning och kanske än mer patetiskt att en politiker av Kents kaliber, som säger sig stå som riddaren i den skinande rustningen för en ren och saklig debatt, går i fällan och sladdrar vidare. Å andra sidan så är det just på detta sätt som "Mosa-Mona"-kampanjer växer fram, avsiktliga eller oavsiktliga.
Skälen till denna energi på ett spelteoretiskt resonemang kan jag bara gissa mig till, den ena gissningen känns mer relevant till den andra. Så därför skulle jag som väljare emotse ett sakpolitiskt fokus istället. Då borde finnas nog att göra för utanförskapet som nu blivit vardag för 400 000 livsöden kräver mer än spekulationer och spelteorier.
Men annars? Peter Wolodarski har i sak rätt. Svårare behöver det faktiskt inte göras.
Om regeringsalternativ och politiskt sladder
Johan Westerholm on söndagen den 25:e oktober 2009
Labels:
Alliansen,
De Rödgröna,
DN,
Media,
val 2010