Dagens märklighet eller vad det nu kan vara måste vara (KD) nya politiska kurs. Efter att ha gått igenom Göran Hägglunds tal och debattartiklar kan jag bara konstatera att (KD) utvecklas nu snabbt från att vara ett moralkonservativt parti till att bli politiska asätare. Man tar i frågor som ingen annan ser någon mening i att driva eller politiska positioner som blir över samt att man på något märkligt sätt säger sig vilja lämna verklighetens folk ifred från kulturvänstereliten. En elit, som om jag förstår Göran Hägglund rätt, även omfattar ledarskribenter.
Det märkliga i sammanhanget är att Göran Hägglund i Almedalen, när han började detta korståg mot kulturvänstereliten, sade följande:
"Jag tror att det finns en bildningsintresserad borgerlighet"
Jag kan nog lugna Göran Hägglund i det senare, det finns gudskelov en bildningsintresserad borgerlighet. Ett antal av dessa återfinns bland annat i hans egen regering, några fler i riksdagen och i oräkneliga tal på Östermalm, Djursholm, Lidingö och andra patricierförorter. En bildningsintresserad borgerlighet som bejakar ensamståendes inseminationer, HBT-äktenskap och andra frågor som (KD) vill förbjuda eller försvåra. Om inte annat visar omröstningarna i riksdagen och demografiska undersökningar på att denna grupp existerar.
En annan märklighet är att detta parti som nu vill lämna folk ifred är det borgerliga parti som haft minst intern opposition mot repressiv lagstiftning.
I de (KD) motioner som nu Alliansfritt presenterar ett axplock ur kan vi finna motioner om ökad myndighetskontroll av aborter, obligatorisk värdegrundsundervisning med mera. Det synes som om att verklighetens folk endast får bli lämnade ifred om man passar in i (KD) moralkonservativa mall. Eller kanske ännu värre, att endast folk som passar in i mallen kan få utmärkelsen ”Verklighetens folk”.
Jag kan tycka att det är lika stor humor som skrämmande nu efter min förra postning. Humor för att jag tycker att den största konfliktytan i Göran Hägglunds resonemang faktiskt är riktad inåt sitt eget parti vid en första anblick.
Skrämmande, för att om det inte förhåller sig på detta sätt, så innebär det att han menar allvar med att tvinga in oss alla i den mall där han själv definierar vad som gör att vi medborgare kan förtjäna titeln ”verklighetens folk”. Johan Ulvenlöv och Alexandra Einerstam har lagt upp en film om två bröder som lever tillsammans, de förenas av en mer än trasslig uppväxt och sitt genuina intresse för AIK. Passar dessa in i (KD) mall för verklighetens folk? Frågan är relevant och jag känner inte att svaret från ett moralkonservativt (KD) är självklart.
Göran Hägglund råkar faktiskt sitta i regeringen och representera den exekutiva makten, med de värderingar som lyser igenom i hans parti undrar jag hur många av oss andra som kommer att passa in i den framtida mallen.
Fram tonar bilden av ett politiskt asätande parti på ett sista korståg innan valet 2010.
Annat: Alexandra Einerstam, Johan Ulvenlöv,
Ett politiskt asätande parti på ett sista korståg ?
Johan Westerholm on måndagen den 12:e oktober 2009
Labels:
Göran Hägglund,
Kristdemokraterna,
Politik,
val 2010