Idag överlämnades så budgeten formellt till Riksdagen att besluta om, jag lyssnar nu på debatten. Vad vi sett är nog en av de märkligaste sätten att offentliggöra en statsbudget på. Då Finansministern, med regeringens goda minne, väljer att presentera den för media före de som skall ta beslut om den visar med all önskvärd tydlighet vilken vikt man fäster vid det organ som skall vara vår högsta beslutsfattande församling, Riksdagen. Alliansens syn på demokrati och demokratiska processer blir tydlig med detta förhållningssätt. Den som äger media äger makten….
Men, åter till budgeten. Jag har skrivit en del om det tidigare men gör nu en avslutning på detta resonemang. Jag vågar påstå att Finansminister Anders Borg (M) leker med elden.
Karl Erik Olsson, nu ordförande för Sveriges pensionärsförbund, SPF, uttrycker detta bra när han formulerar sig. Han är mycket besviken på att alliansregeringen inte satsar mer på pensionärerna. Budgeten är inte bara orättvis mot pensionärerna utan agerar också så att det gynnar extremhögern och soffliggarna, menar han. Han, liksom jag, reagerar på att Alliansen ställer grupper mot varandra. Det senare är bäl känt sedan Statsministerns tal i Vaxholm.
Enligt SPF kostar regeringens fyra jobbskatteavdrag knappt 80 miljarder kronor. Om pensionärerna ska kompenseras för det fullt ut borde pensionerna höjas med cirka 27 miljarder. Men hittills har det bara blivit 3,5 miljarder vilket säger en hel del om hur det är att åldras i Alliansens Sverige.
Anders Borg (M) öppnar med sin fördelningspolitik dörren för missnöjespartier eller grupper. Det är inte alla som är så fredliga som pensionärerna vilket om inte annat är tydligt i Gottsunda, Rosengård, Falkenberg etc. Anders Borgs åtgärder är av permanent karaktär vars effekter inte har stöd i internationell ekonomisk forskning med permanenta klyftor och längre väg tillbaka till jobb för de som hamnar utanför. Nobelpristagaren Krugman är en i raden.
Thomas Östros pekar på att jobblinjen måste förstärkas, den som blir av med jobbet måste tillbaka vilket fordrar temporära åtgärder som leder till att hitta ett nytt yrke och som kanske kräver en temporär utbildningsinsatts.
Det andra jag reagerar på är frånvaron av en mer global analys i debatten.
I november 2008 fördubblade Federal Reserve, USA:s centralbank, kapitalbasen i USA med huvudsyfte att stimulera den inhemska konsumtionen. Så har inte skett, på samma sätt som i Sverige har dessa pengar satts in på banker eller stoppats in i madrasser. Dom första tecknen på en förändring kommer först nu, en sådan indikator är försäljning av vitvaror. Men kommer allt kapital ut på marknaden nu så riskeras en momentan inflation av nästan Zimbabwiska mått. Och den amerikanska dollarn kommer att försvagas.
Vad rör det oss? Anders Borg (M) nämner faktiskt detta, vår ekonomi är kopplat till globala skeenden och ponera att dollarn går ner mot fem kronor nu. Vad händer med vår export vars handel sker i dollar? Kan svensk industri med en svag dollar importera sig ur en konjunktursvacka? Knappast. I detta läge, som förvärras av de protektionistiska åtgärder som Obama tar, kan situationen snabbt bli värre. SKF, LKAB, Stora, Ericsson och andra exportintensiva företag kan se framför sig att orderböckerna töms över natt ytterligare en gång.
Sammantaget tycker jag inte det är fel att underbalansera en budget. Men som Thomas Östros (S) pekar på har inte skattesänkningarna stimulerat arbetsmarknaden nämnvärt i det tredje och fjärde jobbskatteavdraget. Temporära åtgärder som kvalificerad utbildning har Alliansen effektivt monterat ned varför dessa nu ryms inom LYFT där arbetslösa skall gräva diken (citat Maud Olofsson (C)). Att gräva diken och plantera träd tycker inte jag verkar vara aktiviteter som leder till nya permanenta jobb.
Och de grupper som är missnöjda kommer få ytterligare vatten på sin kvarn. Anders Borg (M) kommer tvivelsutan att bli ihågkommen för två saker. Den ena: att han inte förmåddes lyssna på det klockspel av varningssignaler som har hörts i 18 månader förrän nu. Det andra?
Han var Finansministern som lekte med elden.
Finansministern som lekte med elden
Johan Westerholm on måndagen den 21:e september 2009