Sitter och samlar intrycken från Fredrik Reinfeldt sommartal, mina spontana iakttagelser skrev jag om tidigare här.

Jag återvänder till där jag började ta illa vid mig i mitt föregående inlägg. Med 500 000 arbetslösa och ett budgetunderskott på 100 miljarder kronor ställer Fredrik Reinfeldt nu två svaga grupper med dålig representation i våra valda församlingar mot varandra. Han negligerar med andra ord den folkvilja som TCO snabbenkät ger uttryck för. Där 61 % av de tillfrågade vill göra livet bättre för våra äldre.

I min värld är det en fråga om kompetens, empati och humanism. Eller bristen på allt detta hos Alliansen. Denna kategori medmänniskor, som även är väljare, har en överrepresentation av kvinnor. Ensamstående kvinnor över 65 år utgjordes 2008-12-31 totalt av 339 931 individer enligt scb.se. Denna generation kvinnor, födda 1943 och tidigare, präglades av en annan arbetsfördelning i hemmet än dagens mer jämställda. Kvinnor arbetade i hemmet eller deltid under barnens uppväxt och kom att få en lägre pension än männen.

Vad Fredrik Reinfeldt säger är att vi som samhälle inte har råd att sörja för dessa då kostnaderna för utanförskapet (läs: arbetslösa) hindrar detta. Han prioriterar dock ett ytterligare jobbskatteavdrag som skall ge 3 000-10 000 nya jobb. Ett jobbskatteavdrag som i en redan underfinansierad budget belastar en framtida skuld med ytterligare 10 miljarder kronor.

Jag har en gammal släkting som stämmer mycket väl in på denna beskrivning, deltidsarbetande som hon var under 30 år av sitt yrkesverksamma liv. Hon har idag allt mindre kvar i plånboken för varje månad som går. Hon tar av sparade medel varje månad för att få ekonomin att gå ihop. När jag pratade med henne sist sa hon till mig att hon bara har råd att leva ett år till, sen är besparingarna slut. Visst, hon kanske bor i en lite för stor lägenhet men man flyttar inte på en 85-åring hur som helst. En stolt 85-åring som inte i första taget vill ligga någon till last.

Jag blir så beklämd över Fredrik Reinfeldts och Alliansens attityd. Sorgsen faktiskt. Göran Hägglunds (KD) får ursäkta, men hans försök till armbrytning ger jag faktiskt inte mycket för.

I veckan ska jag i alla fall bjuda min släkting på restaurang och ett teaterbesök. Så att vi bägge i stunden kan tränga bort lite av den cynism som nu tränger djupare och djupare in i vårt samhälle. Kanske jag får tillbaka pengarna under 2010 i ett utökat jobbskatteavdrag, men det är ointressant. Jag gör det av kärlek till min släkting, av kärlek och vördnad. Jag lider så med henne när hon nu berövas sin stolthet och människovärde. Jag hade önskat henne att samhället kunde bemött henne och hennes jämnåriga med större respekt.

Jag själv vill inte ha Fredrik Reinfelds eller Alliansens pengar, jag vill att han möter vår äldre generation med respekt.

Media: DN, SR, Aftonbladet, DN2,

Annat: Peter Andersson, Alexandra Einerstam,