Regeringen stänger konsulat i närområdet och i några av världens viktigaste städer. Någon borde tipsa Carl Bildt om att utrikespolitik är mer än flygresor och blogginlägg skriver DN Debatt.

Inte oväntat går (S) till motattack i SR där man lovar att öppna en del av det som Bildt vill lägga ner.

Jag kan tycka att prioriteringen är lite märklig. Jag kan inget säga om vare sig Kanton eller Los Angeles, den svenska musikbranchen är inte oväntat starkt kritiska mot nedläggningen av den senare. Men. Ur ett exportperspektiv och även ur ett globalt finansperspektiv kan jag spontant tycka att lägga ned konsulatet i NY. Den globala finanskrisens samt finansmarknadernas epicentrum och där vi eventuellt kommer kunna se dom första tecknen på såväl återhämtning som nya härdsmältor. Att stänga detta konsulat är detsamma att ta bort en viktig källa för "early warning".

Dag Sebastian Ahlander fångar, i och för sig affekterad och ur sitt perspektiv, detta i sitt instick på SvD Brännpunkt.

Det andra, Kaliningrad, är ur ett geostrategiskt perspektiv lika märkligt men av mer handfasta, militära, skäl.

Men, jag gillar Carl Bildt (M). Han är faktiskt, om man som (S) får ha en favoritminister, min i den genren. Han skapar lika mycket känslor som han skapar resultat, är född med ett obändigt sjävförtroende. Känns personligheten igen? Inte helt olik de beskrivningar som jag läst mig till om Olof Palme (S). Baksidan är väl att han sällan, eller aldrig, tar in en "second opinion". Jag har fått uppleva detta själv på mycket nära håll när Estonia gick under. Jag gick vakthavande på MKO det dygnet och kan vitsorda hans personliga engagemang och handlingskraft. Och samtidiga ovilja att lyssna in andra viljor.

Reaktionerna på UD är nog lika mycket ett resultat av att CB inte tar in andra perspektiv som en konsekvens av kulturen på UD. Även här kan jag ha synpunkter på det stöd jag fått erhöll som nyutnämd VD i ett land jag tidigare haft högst rudimentära erfarenheter av. Det enda jag fick av värde var en inbjudan till Skandinaviska herrklubben i Madrid. Jag gick dit en gång, sen fick det räcka. Men det var en trevlig kväll.

Nej, Carl Bildt må ha sina sidor men jag har faktiskt förtroende för honom i hans roll som utrikesminister och myndighetschef. Han kanske skulle ägna lite mer tid i den senare rollen och låta europaministern Cecilia Malmström (FP) och handelsministern Eva Björling (M) ta ett större ansvar men det är hans val. Han brinner verkligen för uppgiften och det inger respekt.

UD skulle må bra av en genomlysning vilket regeringen (all heder) har tagit initiativ till och ett större personalutbyte (i form av längre perioder av studietänstgöring som exportsäljare) med svenskt näringsliv om det är till exempel ökad handel vi är intresserade av. Det finns säkert en mängd andra sektorer som UD skulle må bra av att bottna bättre i än dagens kompetens och arbetskultur ger uttryck för. Alla kan inte bli "en ny" Jan Eliasson, det faller på sin egen orimlighet.

Prioriteringen är som sagt lite märklig i två av fallen men kanske ingen rök utan eld. I detta fall kan det vara så att veden är sur (UD) vilket förklarar mängden rök.