Lika oroad blir jag över den långsiktiga trenden av ett allt lägre valdeltagande som jag känner att spänningen stiger. Det finns goda skäl för det politiska ledarskapet att okritiskt granska utfallet och se sin egen roll.
Igår hade vi annars, som vanligt, väljardialog i Norrtälje rådhus mellan 16-18. Jag kom att sitta i ett samtal med riksdagsledamoten Göran Pettersson (M) om fenomenet enfrågepartier. Vi har faktiskt, trots våra grundläggande skillnader, trevliga diskussioner parade med en intelektuell spänst. En av slutsatserna eller teserna vi resonerade oss fram till var ganska intressant. Att Junilistan 2004 och nu (PP) ser ut att ta röster från nationalistiska eller främlingsfientliga dito vilket får till följd att dessa hamnar under spärren. En viss lättnad infinner sig hos mig då utvecklingen mot nationalistiska partier ser ut att vara en trend i övriga Europa detta val.
Om (PP) överlever nästa val? Återstår att se, intervjun med Rickard Falkvinge (PP) i Fokus ger en tydlig bild var han står med hans uttalande om Moderaterna
- Moderaterna är inte så renodlat kapitalistiskt som jag tycker om. De är någon slags halvmjäkiga socialliberaler.
– Jag kallar mig ultrakapitalist och det var så jag kom in på de här frågorna.
(PP) är annars ett parti som har sina sympatisörer från den yttersta anarkism till extrem marknadsliberalism. Men jag tycker att han har en liten poäng ändock, att höger-vänsterskalan är förlegad i vissa avseenden.
Men för mig är den grundläggande ideologiska plattform den absolut allt viktigaste. Vilket samhälle vi vill skapa. För hur bygger man ett stabilt samhälle? Alla erfarenheter visar att ett stabilt samhälles grundpelare vilar på fyra komponenter i ungefär den här ordningen:
* Rent vatten
* Skola åt alla oavsett kön eller klass
* Sjukvård åt alla oavsett kön, klass eller inkomst
* Yttrandefrihet utan risk för represalier
Sedan kan vi alla ha lite olika synpunkter på hur de olika modellerna ska se ut. Jag har tidigare sagt vad jag lägger min röst på, Åsa Westlund (S), och därmed ganska klar över vägen till ett stabilt samhälle. Endast solidaritet kan skapa stabila samhällsstrukturer och Peter Andersson är inne på samma tema visar det sig.
Men valet imorgon? En rysare in i kaklet.
Annat tänkvärt: Anders Löwdin
