Ett rekord är givet. Årets val till Europaparlamentet är det hittills största mångnationella val som hålls. Ungefär 375 miljoner medborgare har rätt att gå och rösta fram de 736 ledamöterna i parlamentet enligt SR.
Men, det finns en annan trend. Att viljan att gå och rösta visar sig vara ännu mindre den här gången. För gör den det riskerar EU att bli än mer av ett elitprojekt, att det blir få personer, till stor del välutbildade, som engagerar sig, följer debatten och röstar. Och andra som står vid sidan av.
Jag blir förbannad på riktigt faktiskt. Visst, det är klart jag kan ju inte beordra mina medmänniskor att gå och rösta men ändå, attityden tyder på något inom mig är på väg att brisera och jag inte riktigt kan sätta ord på. Men jag ska försöka mig på en konsekvensbeskrivning.
Vi riskerar att gå mot en Platonsk demokrati. En demokrati där vi står inför ett val av vilken elit som skall styra. Inte mindre men heller inte mer. Men om vi går mot detta vad innebär det? En elit präglas av att vara välutbildad, välpositionerad med ett kontaktnät som vi inte ens i vår vildaste fantasi kan föreställa oss och att det skapar ett klimat där nepotism kan få fäste.
EU blir vad vi gör det till. Vill vi ha ett elitskikt utan känsla för vad väljarna prioriterar så ska vi strunta i att rösta. EU kommer inte försvinna för det om det var någon som trodde detta. Vill vi göra livet surt för de kandidater som bäst annars skulle företräda oss ska vi även då göra något annat idag än att rösta.
Att inte rösta är verkligen att avhända sig möjligheter. Att inte rösta är att ge attityden att det är någon annan som ska göra något för mig ett ansikte.
För mig är detta väsensfrämmande. Endast jag kan skriva min egen historia, endast jag kan ta första steget till att förverkliga mina drömmar om livet. Ingen annan. Ett centralt steg är att rösta på den jag bedömer kommer kunna hjälpa mig genom sina beslut och sitt opinionsarbete i Europaparlamentet. Att ge mig de förutsättningar som krävs för att jag ska kunna förkliga min dröm om livet. I detta fall Åsa Westlund (S).
Så jag citerar Högberg från Vimmerby: Rösta för i h-vete.
Hur ska annars dina drömmar om livet kunna förverkligas?
Annat: Aurora Felderman, Krassman, Anders Löwdin, Peter Andersson, Johan Ulvenlöv, Alexandra Einerstam, Calle Fridén, Claes Krantz, Alliansfritt,
Om drömmen om livet
Johan Westerholm on söndagen den 7:e juni 2009
Labels:
eu-val,
europaparlamentet,
Politik,
Socialdemokraterna,
Åsa Westlund